TURKIET | Enligt valmyndigheten fick president Recep Tayyip Erdogan – som har suttit vid makten i landet i 20 år – 49,51 procent av rösterna, medan Kemal Kilicdaroglu fick 44,88 procent av rösterna, rapporterar nyhetssajten al-Monitor. Den tredje kvarvarande kandidaten Sinan Ogan – som ligger långt ut på högerkanten fick 5,17 procent av rösterna. Han sade på måndagen att för att han överhuvudtaget skulle tänka sig att ge sitt stöd till oppositionens kandidat Kilicdaroglu om han garanterar att frysa det pro-kurdiska partiet HDP ute. Många bedömare tror att Ogans väljare snarare kommer att rösta för Erdogan.

– Vi kommer säkerligen, säkerligen vinna den andra valomgången… under de kommande femton dagarna kommer vi att göra vårt bästa – tillsammans med vår nation – för att föra rättvisan till Turkiet, sade Kilicdaroglu i ett tv-sänt tal, rapporterar al-Monitor.

Det mesta talar för att Erdogan har en klar fördel inför den andra valomgången, trots den höga inflationen i landet, bristerna i jordbävningsskydddet och räddningsinsatserna efter de två allvarliga jordbävningarna i början av februari. Inför valet höll al-Monitor ett valseminarium. I det varnade Gönül Tol, grundare och chef av Middle East Institute’s Turkietprogram liksom författare av boken Erdogan’s War: A Strongman’s Struggle at Home and in Syria för att Erdogan kan komma att slå ner allt hårdare mot oppositionen och fri- och rättigheter i landet om han får en ny mandatperiod.

– Han kommer att stå inför ett mer instabilt land, kom ihåg att autokrater inte behöver majoriteter för att vara kvar vid makten, de behöver en splittrad opposition, sade hon en knapp vecka innan valet.

– Han kommer att stå inför en förvärrad ekonomisk kris, och det finns så många problem med landets institutioner och när autokrater står inför inhemsk stabilitet brukar de vanligtvis förstärka repressionen, sade hon.

Valdeltagande blev högre än tidigare – omkring 88,9 procent av de röstberättigade deltog i valet. Officiella siffror kommer att presenteras på fredag.

* * *
LÄS MER
Kurdo Baksi hoppas att dörrarna till helvetet ska stängas
Turkiets krigsförklaring mot medierna
Entreprenörer i Turkiet ska utredas för byggfusk

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.