HBTQ | I fem länder kan samkönade sexuella relationer leda till dödsstraff och i nästan 70 länder är samkönade relationer brottsliga. Världsfacket Ituc skriver på sin hemsida inför 17 maj att fackliga organisationer runt om i världen vet att om de inte ställer upp för utsatta grupper av arbetare förlorar alla arbetande människor på det.

Den internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi (IDAHOBIT) hålls årligen sedan 2005 för att uppmärksamma våld och diskriminering som riktas mot lesbiska, homo- och bisexuella, transpersoner och intersexpersoner. Dagen uppmärksammas i omkring 130 länder och i 37 av de länderna är samkönade sexuella relationer fortfarande förbjudna.

WHO slutade sjukdomsstämpla homosexualitet först 1990

Det var den 17 maj 1990 som Världshälsoorganisationen (WHO) tog bort homosexualitet från listan över psykiska sjukdomar vilket sågs som en historisk vändpunkt efter en lång tids sjukdomsstämpling av homosexuella och andra hbtq-personer. 1952 hade den första upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-I) som sammanställdes av American Psychiatric Association (APA) i USA klassificerat homosexualitet som en ”sexuell avvikelse”.

Under 1960-talet började hbtq-grupper i USA att driva en kampanj för att få bort den klassificeringen. Men just det faktum att det fanns en sjukdomsstämpel kunde användas mot de som jobbade för att ta bort den för att ”diskvalificera dem från att tala om sina egna erfarenheter med auktoritet”, skriver den forskningsbaserade sajten J Stor Daily i en genomgång från 2021.

Psykiatrikern John Fryer spelade viktig roll

Sjukdoms- och avvikelsestämpeln togs slutligen bort efter en omröstning inom APA 1973, efter en framgångsrik kamp från hbtq-aktivister. Bland annat spelade en paneldebatt inom APA 1972 stor roll. Då argumenterade psykiatrikern och gayaktivisten John Fryer – maskerad och under pseudonymen doktor Henry Anonymous – för att ta bort sjukdomsstämpeln. Det skulle dröja ett år innan tillräckligt många medlemmar i APA övertygades, men paneldebatten har beskrivits som avgörande.

I Sverige tog Socialstyrelsen bort sjukdomsstämpeln för homosexualitet 1979. Samma år lade däremot Världshälsoorganisationen till homosexualitet i sin klassificering av sjukdomar och ohälsa, International Classification of Diseases (ICD-9). Först 1990 togs homosexualitet bort från den listan. Därefter mobiliserade hbtq-grupper som såg det historiska i WHO:s beslut för att utse den 17 maj till en årlig manifestation för hbtq-rättigheter och mot homofobi – och med åren har fler kategorier uttryckligen lagts till för att synliggöra fler grupper inom hbtq-gruppen.

En fjärdedel i EU döljer sin sexuella läggning på jobbet

I USA är diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och könsidentitet förbjudet sedan 2020 efter en dom i landets högsta domstol. I EU är diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet förbjudet sedan 2000, och året innan, 1999 trädde ett sådant förbud i kraft i Sverige. Trots att diskriminering på arbetsplatsen på grund av sexuell läggning är förbjuden inom EU sedan länge är det många som fortfarande döljer sin sexuella läggning.

Enligt studien A long way to go for LGBTQI equality från 2020 med nästan 140 000 deltagare i EU, Nordmakedonien och Serbien, döljer 26 procent sin läggning på sitt jobb. 21 procent hade känt sig diskriminerade på arbetsplatsen under året som hade gått innan studien gjordes och tio procent hade känt sig diskriminerade när de sökte jobb under året som hade gått innan studien gjordes.

Världsfacket Ituc menar att fackligt arbete är nödvändigt för att komma till rätta med diskriminering mot hbtq-personer i arbetslivet. Och, betonar Ituc, fackliga organisationer runt om i världen har länge arbetat tillsammans med hbtq-gruppen för att skydda dem mot diskriminering i arbetslivet. ”Ituc kommer att fortsätta att arbeta för att försäkra att alla arbetsplatser är fria från diskriminering och trakasserier. Vi uppmanar till ratificeringen av Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konvention om våld och trakasserier i arbetslivet (C190), som är avgörande för att skydda hbtqi+-arbetares, och alla arbetares, rättigheter”, skriver Ituc på sin hemsida.

* * *
LÄS MER
Seger för polsk hbtq-aktivist
”Folkets fiende” får pris för sin hbtq-kamp
Hälsa och säkerhet nu med i ILO:s grundprinciper

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.