EU | Swedwatch och fyra andra organisationer publicerade förra måndagen rapporten A little downstream goes a long way: How downstream due diligence can prevent and mitigate harm. Den lyfter vikten av att så kallad due diligence eller tillbörlig aktsamhet ska inbegripa riskanalys i hela värdekedjan. Det vill säga att företagsansvaret ska gälla från det att en råvara utvinns tills dess att en produkt eller tjänst säljs, liksom hur denna sedan används av slutkunden.

Att också analysera vilka risker en produkt kan orsaka efter att den har sålts till en kund kallas ”downstream due diligence”, och utan ett sådant krav i det direktiv –  Corporate Sustainability Due Diligence (CSDD) – som lades fram som förslag av EU-kommissionen i februari förra året riskerar det att bli urvattnat och tandlöst menar flera organisationer.

I rapporten som har publicerats av Swedwatch tillsammans med Centre for Research on Multinational Corporations (Somo), European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR), OECD Watch och European Coalition for Corporate Justice (ECCJ), betonar organisationerna att samma krav som gäller för företagen att förhindra brott mot mänskliga rättigheter i samband med själva produktionen av deras varor också måste gälla för slutanvändningen av ett företags produkter eller tjänster.

Sedan EU-kommissionen i februari 2022 presenterade sitt förslag på ett direktiv har utformningen diskuterats och fortfarande återstår många frågor att lösa innan EU-parlamentet röstar i frågan. Men parlamentet väntas ha tagit ställning i slutet av maj. Därpå följer förhandlingar mellan EU-kommissionen, Europeiska unionens råd och EU-parlamentet.

Swedwatchs Charlotte Junghus, som också är medförfattare till rapporten, manar nu Sverige att driva linjen till ett direktiv som dels innehåller due diligence i hela värdekedjan, dels inbegriper finanssektorn. EU-länderna kom i sitt ställningstagande i december förra året fram till att låta de enskilda medlemsstaterna själva besluta huruvida finanssektorn ska omfattas av direktivet eller ej.

– Vi är oroliga över den nuvarande inställning som finns inom Europeiska unionens råd. Enligt den ska företag undantas från ansvar för den skada som deras produkter eller tjänster skulle kunna orsaka. Det är oerhört viktigt att medlemsländer som Sverige nu driver på för ett direktiv som fullt ut linjerar med de ramverk som finns i dag, säger Charlotte Junghus, researcher vid Swedwatch.

Swedwatch lyfter fram att de riktlinjer som OECD har tagit fram såväl som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter alltid har haft fokus på att företagsansvaret gäller i hela värdekedjan, det vill säga även efter en vara eller tjänst används av slutkunden:

– Det finns en tydlig internationell konsensus när det gäller behovet av att företag gör en due diligence som innefattar hela värdekedjan. Som civilsamhällesorganisation ser vi med stor oro på försök som görs för att urvattna det nuvarande förslaget, säger Charlotte Junghus på Swedwatchs hemsida.

* * *
LÄS MER
”Urvattnad” EU-överenskommelse om företagsansvar
EU: Företag ska ta större ansvar för miljöskada
Uefa-förbund vill att Fifa gör mer för migrantarbetare

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.