KLIMAT | Den har kallats ”dödens väg”, där utbrända bilvrak, förkolnade skyltar och övertäckta lik vittnade om hur snabbt elden drog fram. Skogsbranden i Leira i Portugal 2017 fick sex barn och unga att bestämma sig för att agera.

De portugisiska ungdomarna har stämt över 30 länder, däribland Sverige, då de anser att de inte gör tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser som eldar på klimatförändringen. Ungdomarna, 11-24 år, menar att det bland annat bryter mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och hälsa.

– Vi befinner oss i frontlinjen för klimatpåverkan i Europa, men de europeiska regeringarna misslyckas med att skydda oss, säger en av dem, 15-årige André Oliveira, på en presskonferens.

– I somras upplevde vi i Portugal värmeböljor som bara blir värre. Klimatkrisen påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Det är fortfarande möjligt att stoppa krisen, men tiden rinner ut.

Målet prövas

Europadomstolen i Strasbourg ska pröva målet, som kallas Duarte Agostinho-fallet, den 27 september. Ungdomarna hoppas på ett bindande beslut, för att tvinga länderna att snabbt öka sina utsläppsminskningar.

Efter förhandlingen inleder domstolen överläggningar. Avgörandet kommer sannolikt att dröja månader.

– Det är David mot Goliat. Aldrig tidigare har så många länder behövt försvara sig inför någon domstol, säger Gearóid Ó Cuinn, från Global Legal Action Network, som stödjer ungdomarna.

I ett svar till domstolen 2021 skrev den dåvarande svenska regeringen att den ansåg att det fanns formella hinder för att fallet skulle tas upp i Europadomstolen, bland annat att kraven i Europakonventionen inte uppfyllts då ärendet inte först prövats i nationell domstol.

Del av trend

Om Europadomstolen går på ungdomarnas linje kan den besluta att länderna är juridiskt bundna att öka sina utsläppsminskningar, inklusive utsläpp de bidrar till i andra länder, enligt Salvatore De Rosa som forskar om klimatrörelser och rättsväsendet vid Lunds universitet. Men det är enligt honom osannolikt att domstolen skulle gå så långt som att sätta mål för enskilda länder.

Klimatfrågan hamnar allt oftare i rättssalarna. Bland annat har ungdomarna i organisationen Aurora stämt Sveriges regering och hävdar att dess klimatarbete är otillräckligt och strider mot Europakonventionen.

– När vi befinner oss i en så allvarlig kris för klimatet och den biologiska mångfalden blir människor desperata och använder alla legitima verktyg de har tillgång till, säger talespersonen Ida Edling.

– Juridiken som verktyg är kraftfullt och går inte att ignorera.

"Avgörande mål"

I Auroramålet pågår skriftväxling mellan organisationen och Justitiekanslern, som företräder staten. Framgången för Aurora kan bero på hur Europadomstolen tolkar Europakonventionen i klimatmål som Duarte-Agostinho-fallet, enligt Edling.

– Europadomstolen ska pröva tre klimatmål i sin stora kammare. Domarna kommer att vara direkt avgörande om Aurora kommer att nå framgång eller inte, säger hon.

– Det är Europadomstolen som uttolkar Europakonventionen. Om Europadomstolen säger att stater absolut har en skyldighet enligt rätten till liv och rätten till hälsa att vidta tillräckliga klimatåtgärder blir våra chanser mycket bättre.

TT har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto