Sex portugisiska barn och ungdomar har stämt ett 30-tal europeiska länder, däribland Sverige, för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa den globala uppvärmningen.
Nu ska målet prövas i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
KLIMAT | Den har kallats ”dödens väg”, där utbrända bilvrak, förkolnade skyltar och övertäckta lik vittnade om hur snabbt elden drog fram. Skogsbranden i Leira i Portugal 2017 fick sex barn och unga att bestämma sig för att agera.
De portugisiska ungdomarna har stämt över 30 länder, däribland Sverige, då de anser att de inte gör tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser som eldar på klimatförändringen. Ungdomarna, 11-24 år, menar att det bland annat bryter mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och hälsa.
– Vi befinner oss i frontlinjen för klimatpåverkan i Europa, men de europeiska regeringarna misslyckas med att skydda oss, säger en av dem, 15-årige André Oliveira, på en presskonferens.
– I somras upplevde vi i Portugal värmeböljor som bara blir värre. Klimatkrisen påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Det är fortfarande möjligt att stoppa krisen, men tiden rinner ut.
Målet prövas
Europadomstolen i Strasbourg ska pröva målet, som kallas Duarte Agostinho-fallet, den 27 september. Ungdomarna hoppas på ett bindande beslut, för att tvinga länderna att snabbt öka sina utsläppsminskningar.
Efter förhandlingen inleder domstolen överläggningar. Avgörandet kommer sannolikt att dröja månader.
– Det är David mot Goliat. Aldrig tidigare har så många länder behövt försvara sig inför någon domstol, säger Gearóid Ó Cuinn, från Global Legal Action Network, som stödjer ungdomarna.
I ett svar till domstolen 2021 skrev den dåvarande svenska regeringen att den ansåg att det fanns formella hinder för att fallet skulle tas upp i Europadomstolen, bland annat att kraven i Europakonventionen inte uppfyllts då ärendet inte först prövats i nationell domstol.
Del av trend
Om Europadomstolen går på ungdomarnas linje kan den besluta att länderna är juridiskt bundna att öka sina utsläppsminskningar, inklusive utsläpp de bidrar till i andra länder, enligt Salvatore De Rosa som forskar om klimatrörelser och rättsväsendet vid Lunds universitet. Men det är enligt honom osannolikt att domstolen skulle gå så långt som att sätta mål för enskilda länder.
Klimatfrågan hamnar allt oftare i rättssalarna. Bland annat har ungdomarna i organisationen Aurora stämt Sveriges regering och hävdar att dess klimatarbete är otillräckligt och strider mot Europakonventionen.
– När vi befinner oss i en så allvarlig kris för klimatet och den biologiska mångfalden blir människor desperata och använder alla legitima verktyg de har tillgång till, säger talespersonen Ida Edling.
– Juridiken som verktyg är kraftfullt och går inte att ignorera.
"Avgörande mål"
I Auroramålet pågår skriftväxling mellan organisationen och Justitiekanslern, som företräder staten. Framgången för Aurora kan bero på hur Europadomstolen tolkar Europakonventionen i klimatmål som Duarte-Agostinho-fallet, enligt Edling.
– Europadomstolen ska pröva tre klimatmål i sin stora kammare. Domarna kommer att vara direkt avgörande om Aurora kommer att nå framgång eller inte, säger hon.
– Det är Europadomstolen som uttolkar Europakonventionen. Om Europadomstolen säger att stater absolut har en skyldighet enligt rätten till liv och rätten till hälsa att vidta tillräckliga klimatåtgärder blir våra chanser mycket bättre.
TT har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Fakta: Har stämt 30-tal stater
Den 6 september 2020 lämnade sex portugisiska barn och ungdomar in en stämningsansökan till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna mot 33 länder i Europarådet.
Målet handlar om att länderna inte vidtar tillräckligt kraftiga klimatåtgärder för att uppfylla Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen.
Enligt stämningsansökan innebär ländernas utsläpp av växthusgaser bland annat att barnens rätt till liv, i enlighet med Europakonventionen, inskränks.
Domstolen kan pröva klagomål från såväl enskilda personer som medlemsstater i syfte att bedöma om det har skett en kränkning av någon av de medborgerliga eller politiska rättigheter som skyddas av konventionen.
Domstolen har inte tidigare tagit ställning till medlemmarnas skyldigheter när det gäller klimatförändringen. Förutom Duarte Agostinho-fallet pågår två andra klimatmål som inkluderar Frankrike och Schweiz.
Källa: Europadomstolen
