SAUDIARABIEN | Bin Salman, även känd som MBS, har varit ledaren bakom betydande investeringar i sport sedan han blev de facto-härskare över Saudiarabien år 2017. Kritiker har hävdat att dessa investeringar är avsedda att avleda uppmärksamheten från landets påstådda brott mot mänskliga rättigheter. I en sällsynt intervju för Fox News uttryckte dock Bin Salman sin bristande oro över dessa anklagelser.

– Om sporttvätt kommer att öka min BNP med 1 procent, då kommer jag att fortsätta med sporttvätt, sa Bin Salman till Fox News i den första intervjun han har gett helt på engelska.

Han var tydlig med att han inte brydde sig om att sporten kallades sporttvätt eller något annat, och att hans mål var att öka ekonomin med ytterligare 1,5 procent.

Saudiarabiens satsningar inom sport inkluderar förvärvet av utländska organisationer, såsom fotbollslaget Newcastle United, och konkurrerande turneringar inom golf, som LIV Golf. Dessutom har landet lyckats locka toppsportevenemang till Saudiarabien, inklusive Fifa Club World Cup, Världsmästerskapet för klubblag, och Asian Games 2029. Bin Salman hävdar att detta tillvägagångssätt är nödvändigt för att uppnå landets mål att bli en av världens främsta 10 turistdestinationer.

Bin Salman påstod att sedan han tillträdde makten har turismens betydelse för Saudiarabiens BNP ökat från 3 till 7 procent, medan sportens ekonomiska bidrag har ökat från 0,4 till 1,5 procent. Han noterade också att Saudiarabien nu rankas som den främsta turistdestinationen i Mellanöstern, jämfört med för sex år sedan när de inte ens var bland de tio bästa.

Det har dock funnits kritik mot Saudiarabien från vissa västländer och människorättsorganisationer, som har anklagat landet för sporttvätt och påpekat bristerna i dess hantering av mänskliga rättigheter.

Amnesty International har fortsatt fördöma Bin Salmans skötsel av mänskliga rättigheter i Saudiarabien, inklusive avrättningar och behandlingen av fredliga aktivister. Kritikerna menar att Bin Salman inte kan blunda för dessa problem genom att ignorera sporttvättanklagelserna eller fokusera på ekonomiska och sportliga framgångar.

– Mohammed bin Salmans styre har varit en verkligt mörk tid för mänskliga rättigheter i Saudiarabien , och inget prat om ekonomiska visioner eller om en expansion till nya idrottssatsningar bör tillåtas distrahera från det faktumet, säger Felix Jakens, kampanjansvarig för Amnesty international.

Saudis turismtillväxt fokuserar delvis på inhemska och regionala besökare, och tillsammans med det betydande antalet muslimska besökare från hela världen som utför hajj, vallfärden till islams heliga stad Mecka, eller umrah, med bland annat vandringen runt Kaba, har observatörer hävdat att kritik från till stor del västländer är något Bin Salman har råd att ignorera.

***
Läs även:
Saudiarabien trappar upp inflytande över idrotten
Saudiarabien får stå värd för Asiatiska vinterspelen

VENEZUELA | Trots internationella protester höll Venezuela på söndagen en folkomröstning, med frågan om regionen Essequibo (även stavad Esequiba) i grannlandet Guyana egentligen ska tillhöra Venezuela. Enligt venezuelanska myndigheter deltog 10,5 miljoner av landets 20,7 miljoner röstberättigade invånare, och 95 procent röstade ja.

– Vi har tagit de första stegen i en ny historisk fas i kampen för det som tillhör oss, att ta tillbaka det som befriarna lämnade åt oss, säger president Nicolás Maduro enligt medier i huvudstaden Caracas.

Erkänner inte domstol

Konflikten går tillbaka till 1800-talet, då den unga nationen Venezuela grälade med europeiska kolonialmakter om vattenvägar och guldfyndigheter i området. Guyanas dåvarande kolonialherre Storbritannien fick rätt i en skiljedom 1899, men Venezuela har senare invänt att det beslutet berodde på stormakternas mygel.

Senare har även olja och olika mineraler i marken ökat Essequibos attraktionskraft.

Så sent som i fredags beslutade Internationella domstolen (ICJ) i Haag att Venezuela inte får agera på något sätt som kan förändra kontrollen över regionen. Men Venezuela erkänner inte FN-domstolens roll i tvisten och genomförde alltså folkomröstningen som planerat.

Halva Norge

Oron växer nu, både i Guyana och övriga Sydamerika, kring hur Maduro kommer att fortsätta driva frågan. Nästa år är det dags för presidentval och i skenet av en galopperande ekonomisk kris befaras Maduro vilja måla upp yttre hot för att få väljarna att samlas kring honom.

Guyana är ett av Sydamerikas minsta länder och består till stora delar av svårtillgängliga regnskogar och berg. Essequibo är ungefär hälften så stort som Norge och har en kvarts miljon invånare.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto