ISRAEL–PALESTINA | Bezalel Smotrich svarade på onsdagen varför han hade gillat en tweet om den palestinska byn Huwara, en tweet som senare raderades. Han svarade då:
– Eftersom jag tycker att byn Huwara måste utplånas. Jag tycker att staten Israel bör göra det, sade han i en kommentar som fångades på kamera och som Axios korrespondent i Tel Aviv, Barak Ravid, rapporterade om på onsdagskvällen.

Den israeliska oppositionsledaren Yair Lapid anklagade Smotrich för uppvigling till krigsbrott, det amerikanska utrikesdepartementets talesman Ned Price kallar uttalandet ”oansvarigt, vämjeligt och osmakligt”. Organisationen Americans for Peace har uppmanat Bidenadministrationen att blockera Smotrich från att besöka USA.

Flera hundra invånare i den palestinsk-arabiska staden Sakhnin i Israel demonstrerade på tisdagskvällen i protest mot det omfattande bosättarvåldet. Bilder från Huwara i söndags visar brinnande bilar och hus efter att flera hundra israeliska bosättare gick till attack mot Huwara, samt byar som Burin, i närheten av Nablus. Rader av utbrända palestinska bilvrak från måndagen vittnar om omfattningen av attacken.

Sex israeler greps i söndags men fem släpptes efter domstolsförhandlingar, den sjätte dömdes till fyra dagars husarrest. Fortfarande på måndagsmorgonen fanns bosättare på plats på vägen mot Huwara, rapporterar Haaretz. Unga judiska män kontrollerade bilar i jakt på palestinier, samtidigt som den israeliska armén stod en bit ifrån utan att stoppa dem, skriver tidningens utsända.

Attackerna har av såväl palestinier som av den israeliska generalen Yehuda Fuchs beskrivits som regelrätta pogromer. De inleddes efter en palestinsk terrorattack som dödade två israeliska bröder tidigare under söndagen. De båda bröderna, bosättare i den intilliggande bisättningen Har Bracha, sköts i närheten av staden.

Den oberoende nyhetssajten +972 Magazine har talat med sjuåriga Juwad Sultan som bor i Huwara på den ockuperade Västbanken som beskriver vad han upplevde på söndagen.

– Bosättarna attackerade, jag såg dem. De brände bilen som var parkerad under huset. Armén kom och sade åt oss att stänga dörren. Min syster gick ner och vi låste dörren med en nyckel. [Bosättarna] kom och förstörde saker runt omkring oss. Vi var belägrade och kunde inte gå ut. Någon skrek på oss att komma ner men jag ville inte det. De sade till oss att öppna dörren och sade att det var brandkåren. När jag gick ut på morgonen såg jag att hela stället var bränt, säger han till +972 Magazine.

Enligt uppgifter från Huwaras kommunfullmäktige ska åtta hem ha satts i brand, fönster hade krossats i 35 hem och 250 bilar ska ha satts i brand. Enligt +972 Magazine ska 120 palestinier ha skadats, varav en allvarligt. En palestinier sköts ihjäl men det är oklart om han sköts av israeliska bosättare eller armén, rapporterar sajten.

Det israeliska bosättarvåldet har länge varit en del av den palestinska vardagen. Men de senaste åren har det ökat i omfattning och intensitet. Inför det israeliska valet den 1 november 2022 skedde särskilt många attacker – då rapporterade israeliska säkerhetstjänstemän att så många som ”100 judiska nationalistiska brott” hade skett under tio dagar.

Sedan dess har Israel fått en regering som förutom Bezalel Smotrich också inbegriper Itamar Ben Gvir som är Israels säkerhetsminister. Båda är högerextrema och båda är bosättare. Smotrich som är finansminister fick så sent som i förra veckan också ansvar för de israeliska bosättarna, och han har länge uppmanat till att Israel ska annektera bosättningarna som enligt internationell rätt är olagliga.

Bosättarattacker leder mycket sällan till åtal. Enligt Yesh Din, en israelisk människorättsorganisation som hjälper palestinier som utsätts för brott kopplade till den israeliska ockupationen, lades 92 procent av alla anmälningar om bosättarattacker ner mellan åren 2005–2021, utan att åtal väcktes. Enligt siffror från israelisk polis som Haaretz har hänvisat till väcks det bara åtal i 3,8 procent av utredningar om våldsbrott mot palestinier. I 221 av 263 fall lades anmälningar ner utan att någon åtgärd hade vidtagits, rapporterade Haaretz i februari 2022.

Under 2022 dödades 146 palestinier av israeliska styrkor vilket enligt den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem är det högsta dödstalet sedan 2004, då den andra intifadan ännu pågick. Av dessa var fem kvinnor och 34 minderåriga, den yngsta som dödades var tolv år. Bara i januari i år dödades 35 palestinier av israeliska styrkor, varav nio under en militärräd mot Jenins flyktingläger.

I januari har det också skett flera dödliga attacker mot israeler. Bland annat sköts sju ihjäl när de lämnade en synagoga i östra Jerusalem under sabbaten i slutet av januari.

* * *
LÄS MER
Nio palestinier dödade i israelisk militärräd
100 israeliska bosättarattacker på tio dagar
FN fördömer ny expansion av israeliska bosättningar

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.