SYRIEN | Det har gått fyra år sedan slutstriden mot IS avslutades. Idag kontrollerar terrorgruppen inte längre någon mark – det sista fästet i syriska Baghouz är ett minne blott. Men alltjämt sitter 38 000 människor fortfarande frihetsberövade i lägren al-Roj och al-Hol i nordöstra Syrien. För dessa människor – varav många har IS kopplingar – går livet i fångenskap nu in på sitt femte år. Cirka 6000 av dessa kommer från länder i väst, medan majoriteten är från grannlandet Irak. Omkring 60 procent av alla är barn. Sverige har – efter många om och men – låtit kvinnor och barn återvända, men först efter att de mer eller mindre kastats ut av det kurdiska självstyret (AANES) som ansvarar för lägren.

– På många sätt blir det värre. Det har varit luftburna attacker från Turkiet, rapporter om våld och attacker från IS-lojalister mot både hjälparbetare och lägerpersonal. Det var en incident i november i fjol där två systrar från Egypten hittades halshuggna efter att ha blivit misshandlade och våldtagna. Vi hör också om att säkerhetsstyrkorna i lägret separerar pojkar som börjar bli lite äldre från sina mammor. Vi hör om mammor som är oroliga för att man ska ta deras barn ifrån dem, säger Jo Becker, chef för barnrättsavdelningen på Human Rights Watch (HRW).

Medan många barn och kvinnor har hämtats hem – totalt 38 länder har aktivt hämtat hem medborgare – tynar hoppet för de som blir kvar. Att se att andra barn får resa till sina respektive hemländer medan man själv lämnas kvar vind för våg har gjort att många upplever en växande känsla av hopplöshet.

Depressionen växer

Jo Becker har den senaste tiden fokuserat på Trinidad och Tobago, som är det västland som sett till befolkningsmängd har haft den högsta andelen IS-resenärer. Omkring 90 medborgare från det karibiska landet finns ännu kvar i nordöstra Syrien och närapå inga insatser har gjorts för att hämta hem dem, enligt en rapport från HRW. I rapporten konstaterar organisationen att barn bland annat har drunknat i pölar av avloppsvatten och dött i bränder när deras tält fattat eld – situationen är allt annat än säker för någon. Mammor vittnar också om hur de stänger in barnen i tälten för att skydda dem från sexuellt våld, våldsamma lägervakter och IS-lojalister som letar efter unga att rekrytera.

Många andra länder har – sent omsider – valt att agera och ta hem medborgare under de senaste månaderna.

– Att allt fler länder hämtar hem sina medborgare är å ena sidan en mycket positiv utveckling. Tio länder har tagit hem medborgare de senaste fem månaderna, bland annat Australien, Frankrike, Barbados och Spanien. Men å andra sidan växer uppgivenheten i de som lämnas kvar, som de som kommer från Trinidad och Tobago. Det är för det mesta änkor och deras barn som finns kvar. Vi hör från dem att barnen blir allt mer deprimerade och inte lämnar sina tält alls, säger Jo Becker.

Många av barnen i lägren var mycket små när de kom till Syrien, ofta runt 2013 eller 2014. De visste inte vart de skulle och de hade inte heller haft någon möjlighet att påverka det. I vissa fall ljög föräldrarna för barnen om destinationen och syftet med resan.

– Jag vet ett barn som frågade sin pappa vart de skulle resa och han svarade att de skulle åka till Disneyland, säger Jo Becker, och tillägger att den stora majoriteten av barnen inte har valt att leva under IS. Det var ett val som deras föräldrar, och enligt rapporter oftast pappan, gjorde.

Andra barn är födda i IS så kallade kalifat. En tioåring i al-Roj eller al-Hol kan därmed aldrig ha upplevt någonting annat än att leva under IS och därefter i de kurdkontrollerade lägren. En del av dem har aldrig satt sin fot i en skola. För andra kom utbildningen till ett abrupt slut.

– Det förekommer informell utbildning men det finns inte några riktiga skolor. Desto längre barnen är kvar – ju längre är de utan utbildning, säger Jo Becker, som under 2022 undersökte hur totalt 100 barn från sju olika länder, varav Sverige var ett, mådde efter att ha lämnat Syrien och försökte återanpassa sig till ett liv i sina egentliga hemländer.

”Bäst i klassen”

Barnen som hämtas hem från lägren återhämtar sig ofta både snabbt och bra – även om många också bär på trauman som de måste få hjälp att bearbeta. Jo Becker berättar att många barn har varit mycket motiverade när de äntligen har fått börja skolan – en del har gått från att ligga efter sina klasskamrater till att komma ikapp, och i vissa fall även bli bäst i klassen.

Ju yngre barnen har varit när de hämtats desto snabbare har det gått för dem att återanpassa sig till ett liv i trygghet och frihet. De äldre barnen har både fler minnen kvar, de har förstått mer av vad som pågått runt omkring dem och de har också missat mer skolgång och kunskap. För de yngre barnen är det även enklare att snabbt plocka upp språket, i de fall de inte kunnat tala hemlandets språk.

– För de äldre barnen är det svårare att komma ikapp. De har missat mer och har mer att ta igen än de som är yngre. En femtonåring kan behöva gå i skolan med en grupp tioåringar, de kanske är på samma kunskapsnivå – det är inte så roligt, säger Jo Becker.

Human Rights Watch, FN:s kontor för mänskliga rättigheter, Rädda barnen, Repatriate the children och Amnesty är några av ett stort antal organisationer som har tryckt på för att alla länder som har haft IS-resenärer som rest till Syrien och sedan fängslats ska återta dem så snabbt som möjligt. Dels av humanitära skäl: dessa läger är inte en plats som är bra för någon. Men också av säkerhetsskäl. Om någon lämnas i lägren finns en ökad risk för radikalisering.

– Anti-terrorexperter säger samma sak: det farligaste alternativet är inte att hämta hem utan att låta människor vara kvar, säger Jo Becker.

***
LÄS MER:
Fransk cementjätte bötfälls för att ha bistått IS
Norra Syrien förbereder för turkisk invasion

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.