Nyheter

Israel ”befäster apartheid” med ansiktsigenkänning

Israeliska gränspoliser vid en checkpoint för palestinier som försöker ta sig över från Västbanken till Jerusalem, fredagen den 14 april 2023.

I östra Jerusalem och Hebron har palestinier sedan några år tillbaka blivit allt mer övervakade genom israeliska kameror. I en ny rapport visar Amnesty International hur även ansiktsigenkänningsteknik används för att upprätthålla ett ”system av apartheid”. Organisationen menar att övervakning används för att skapa ett hotfullt klimat för palestinierna med syfte att ”minimera deras närvaro i strategiska områden”.

ISRAEL–PALESTINA | Palestinier under israelisk ockupation har länge blivit bevakade och registrerade, på senare tid sker detta i allt högre utsträckning genom kameraövervakning. Dessutom använder den israeliska militären sig av ansiktsigenkänningsteknik mot palestinierna i syfte att registrera och kränka deras rörelsefrihet. Det skriver människorättsorganisationen Amnesty International i rapporten Automated Apartheid (automatiserad apartheid) som släpptes på tisdagen.

– De israeliska myndigheterna använder sofistikerade övervakningsverktyg för att accelerera segregationen och automatisera apartheid gentemot palestinierna, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard i samband med att rapporten släpptes.

Det är ett experimentellt ansiktsigenkänningssystem som kallas Red Wolf som är en del i ett växande övervakningsnätverk som den israeliska regeringen använder sig av, och som Amnesty International menar ”bidrar till att upprätthålla Israels system av apartheid”.

Organisationen kom för ett drygt år sedan fram till att Israel utövar ”ett system av förtryck och dominans” av palestinier i såväl Israel som på ockuperad palestinsk mark, för att gagna judiska israeler, samt att detta utgör brottet apartheid enligt internationell rätt.

Palestinier scannas och informationen sparas i databas

Palestiniers ansikten scannas av vid vägspärrar och genom andra uppmonterade kameror. Bilderna sparas därefter i en växande databas. Red Wolf antas också vara kopplat till två andra övervakningssystem som används av den israeliska militären, Wolf Pack och Blue Wolf. Wolf Pack är en databas där palestiniers identitet, bostadsort, familjeband och annan tillgänglig information samlas, och Blue Wolf är en app som israeliska soldater kan använda för att få tillgång till informationen som har samlats i Wolf Pack.

Systemet används i Hebron på ockuperade södra Västbanken. Hebron delades 1997 upp i två sektorer, H1 och H2, och det är i H2 där Israel har full kontroll som övervakningssystemet Red Wolf används. H2 utgörs bland annat av gamla stan i Hebron, i området bor omkring 33 000 palestinier och 800 israeliska bosättare som i strid med internationell rätt bor i sju enklaver på ockuperad mark.

– I Hebrons H2-område har vi dokumenterat hur ett nytt ansiktsigenkänningssystem under namnet Red Wolf förstärker drakoniska restriktioner på palestiniers rörelsefrihet, genom att använda illegalt införskaffad biometrisk data för att övervaka och kontrollera palestiniers rörelser genom staden, säger Agnès Callamard.

En av palestinierna som bor i Tel Rumeida förklarar för organisationen att den omfattande övervakningen liksom den israeliska militärens kännbara närvaro har inneburit så stora restriktioner under de senaste 30 åren att det har ”dödat alla former av socialt liv”
En av palestinierna som bor i Tel Rumeida förklarar för organisationen att den omfattande övervakningen liksom den israeliska militärens kännbara närvaro har inneburit så stora restriktioner under de senaste 30 åren att det har ”dödat alla former av socialt liv”. Foto: Sete Ruiz/Wikimedia

Har ”dödat alla former av socialt liv”

Gamla stan i Hebron var tidigare ett viktigt handelscentrum för hela södra Västbanken. I takt med att bosättningarna har vuxit fram har palestinierna påtvingats allt mer kontroll och begränsningar i sin rörelsefrihet, många tvingades lämna sina hem, och efter den andra intifadans utbrott 2000 stängdes den centrala al-Shuhadagatan för palestinier. För att palestinier ska kunna ta sig därifrån till den del av staden som är under palestinsk administration, H1, måste de passera en israelisk militärkontroll som periodvis stängs ner vid oroligheter, och därmed i praktiken hindrar palestinier från att röra sig mellan sektorerna.

Några hundra meter bort från gamla stan, i utkanten av H2, ligger området Tel Rumeida där framför allt palestinier och några bosättare bor. Vid området finns kontroll 56 där det enligt Amnesty International finns åtminstone 24 övervakningsapparater. En av palestinierna som bor i Tel Rumeida förklarar för organisationen att den omfattande övervakningen liksom den israeliska militärens kännbara närvaro har inneburit så stora restriktioner under de senaste 30 åren att det har ”dödat alla former av socialt liv”.

Ansiktsigenkänningen används inte heller bara till att övervaka och kontrollera – i fall då en palestiniers ansikte inte känns igen av tekniken kan det användas som skäl till att neka denne tillträde till sitt eget hem:

– De [de israeliska soldaterna] kan säga till dig att ditt namn inte finns i databasen och du får helt enkelt inte tillåtelse att passera igenom till ditt hus, säger han till Amnesty International.

I östra Jerusalem, som Israel i strid med internationell rätt har annekterat men som av det internationella samfundet anses stå under israelisk ockupation, har allt fler övervakningskameror monterats upp de senaste åren. Sedan 2021 har antalet kameror i de två bostadsområdena Silwan, som ligger strax utanför gamla stan i Jerusalem, och Sheikh Jarrah, som ligger cirka en kvarts promenad från gamla stan, ökat kraftigt.

Båda bostadsområdena bebos framför allt av palestinier men här finns också starka israeliska bosättarrörelser som metodiskt, ofta genom långa rättsprocesser i israelisk domstol, lyckas ta över hus efter hus. I dessa två områden genomfördes omfattande protester mot utvecklingen 2021, varpå israeliska myndigheter monterade upp fler övervakningskameror.

Som ”att du alltid är en måltavla”

Enligt Amnesty International har Israel installerat ett nätverk av tusentals kameror i östra Jerusalem och sedan 2017 har detta system uppgraderats för att också användas till ansiktsigenkänning. När organisationen kartlade kamerornas frekvens hittades mellan en till två kameror var femte meter. Många kameror finns vid Damaskusporten, den ingång till gamla stan som palestinier framför allt använder och där palestinier ofta möts, och många protester hålls.

– Jag bevakas hela tiden…det får mig att må dåligt överallt på gatorna. Varje gång jag ser en kamera känner jag mig nervös. Som att du alltid behandlas som att du är en måltavla, säger Neda till Amnesty International.

Amnesty International säger sig inte med säkerhet veta vilka företag som förser de israeliska myndigheterna med mjukvaran som används för ansiktsigenkänningstekniken. Däremot pekar organisationen ut det kinesiska företaget Hikvision som ett av de företag som har tillverkat kameror som används av de israeliska myndigheterna i såväl bostadsområden som vid militära installationer. Hikvision ska också ha marknadsfört kamerorna med att de kan kopplas till mjukvara för ansiktsigenkänning.

Även det nederländska företaget TKH Security ska ha tillhandahållit kameror som används av israeliska myndigheter, för polisiär infrastruktur. Amnesty International har kontaktat båda företagen för att larma om att deras varor riskerar att användas på ett sätt som kan bidra till människorättsbrott, samt frågat vilka riskanalyser företagen har gjort för att förhindra att deras varor används på det sättet, så kallad due diligence.

– Hikvision och TKH Security måste se till att försäkra att deras teknologier inte används för att upprätthålla eller ytterligare befäster Israels system av apartheid mot palestinierna, säger Agnès Callamard, och fortsätter:
– De måste sluta leverera alla teknologier som används av israeliska myndigheter för att upprätthålla illegala bosättningar – som är krigsbrott under internationell rätt – och försäkra att de bara säljer till kunder som följer mänskliga rättigheter.

* * *
LÄS MER
Inhuman behandling av palestinska barn i israeliska fängelser
100 israeliska bosättarattacker på tio dagar
Israelisk minister förnekar palestiniers existens

Nyheter

Sverige faller i klimatrankning

 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) håller pressbriefing inför FN:s internationella klimatmöte COP28 i Dubai.

Sverige har hamnat på tionde plats i årets Climate Change Performance Index. En nedgång med fem placeringar jämfört med föregående års index.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

Nyheter

Växande kritik mot Israels krig: ”En apokalyps”

Palestinska kvinnor går förbi rester av bostadshus i Nuseirat i centrala Gaza.

Döden är överallt, det finns ingenstans att ta vägen och ingen hjälp att få.Israels militära operationer i södra Gaza hindrar alla humanitära insatser och måste få ett slut, enligt FN:s humanitära chef.Kritiken växer från flera håll om att Israel inte gör tillräckligt för att skydda civila.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.

Fakta: Krigets lagar

Civila människor får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.
Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.
Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).
Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.
Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.
TT

Bakgrund: Gaza

Gaza räknas jämte Västbanken till de palestinska områdena. Landremsan ligger vid Medelhavets sydöstra hörn. Den gränsar mot Egypten i söder men är i övrigt omgiven av Israel.
Sedan sommaren 2007 styrs Gazaremsan av Hamas, en rörelse som bland andra EU och USA klassar som en terrororganisation. I Gaza bor drygt 2 miljoner invånare på en yta som är mindre än en tredjedel av Öland. Omkring hälften av befolkningen är under 18 år.
Krig mellan Hamas och Israel har brutit ut flera gånger de senaste decennierna, bland annat 2008-09, 2012, 2014 och 2021.
Det nuvarande kriget har pågått sedan den 7 oktober, då Hamas genomförde en koordinerad attack mot Israel. Tusentals raketer avfyrades, Hamasmilis tog sig över gränsen till Israel och massakrer utfördes i kibbutzer och på en musikfestival. Omkring 1 200 mestadels civila israeler dödades och Hamas tog också över 200 personer som gisslan. Israel svarade med att förklara krig. Man har belägrat Gaza, bombat området ihållande och gått in med markstyrkor i syfte att tillintetgöra Hamas.
Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin
Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.