Nyheter

Khader Adnan död i israeliskt fängelse efter hungerstrejk

Släktingar till Khader Adnan, en palestinsk islamisk jihad-militant som dog i israeliskt fängelse efter en nästan tre månader lång hungerstrejk (på affischen) sörjer i hans familjehem, i byn Arrabe på Västbanken, nära Jenin, tisdagen den 2 maj, 2023.

Den palestinska fången Khader Adnan har dött i israeliskt fängelse efter en 87 dagar lång hungerstrejk. Han upptäcktes medvetslös i sin cell tidigt på tisdagsmorgonen och efter att han fördes till sjukhus förklarades han död, uppger israeliska fängelsemyndigheter. Han blev känd världen över när han 2012 hungerstrejkade i 66 dagar och ett par månader senare släpptes på fri fot.

ISRAEL–PALESTINA | Niobarnspappan Khader Adnan kom från Arraba nära Jenin i norra Västbanken och har tidigare suttit fängslad över tio gånger. Han greps på nytt i början av februari i år, misstänkt för att vara medlem i en terrororganisation. Han inledde nästan genast en hungerstrejk, och han har också vägrat ta emot medicinsk behandling. Under de senaste veckorna har hans hälsa kraftigt förvärrats och hans familj har varnat för att han var nära att dö.

Khader Adnan hade kopplingar till den av USA och EU terrorstämplade palestinska organisationen Islamiska jihad. Efter hans död säger Islamiska jihad i ett uttalande: ”Vår kamp fortsätter och fienden kommer att återigen inse att dess brott inte kommer att ske utan svar. Motstånd kommer att fortsätta med all kraft och beslutsamhet”, rapporterar The Guardian som också skriver att tre raketer därefter sköts från Gaza mot Israel.

Barghouti: Israel praktiserar fascism

– Detta är en mycket allvarlig sak, säger den tidigare palestinska informationsministern Mustafa Barghouti med anledning av Khader Adnans död, till Al Jazeera. Barghouti anser att den israeliska regeringen och den högerextreme ministern Itamar Ben-Gvir ”personligen är ansvariga” för vad han kallar en avrättning.
– Khader Adnan arresterades utan att åtalas. Det är inte första gången. Han har gripits under vad de kallar administrativt förvar vilken innebär att Israel kan gripa vem som helst utan att säga varför. Utan åtal. Utan några bevis. Utan någon rättegång.
– Det här är ett land som praktiserar fascism. Israel är ett land som använder sig av oacceptabla brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Barghouti till Al Jazeera.

 En palestinsk kvinna går förbi en väggmålning av Khader Adnan, en palestinsk islamisk jihad-militant som dog i israeliskt fängelse efter en nästan tre månader lång hungerstrejk, i Gaza City, tisdagen den 2 maj 2023
 En palestinsk kvinna går förbi en väggmålning av Khader Adnan, en palestinsk islamisk jihad-militant som dog i israeliskt fängelse efter en nästan tre månader lång hungerstrejk, i Gaza City, tisdagen den 2 maj 2023. Adnan började sin strejk kort efter att ha arresterats den 5 februari Adnan, en ledare i den militanta gruppen Islamiska Jihad, hade hungerstrejkade flera gånger efter tidigare arresteringar. Arabiska på graffiti lyder "Frihet för fången Khader Adnan, som har hungerstrejkat sedan 5 februari 2023". Foto: AP Photo/Fatima Shbair

Över tusen palestinier i administrativt förvar

Khader Adnan hade suttit fängslad i många omgångar under de senaste 20 åren. Den största delen av tiden i fängelse satt han i så kallat administrativt förvar, det vill säga han var fängslad utan att ha dömts i en rättegång. Enligt organisationen Addameer som stöttar palestinska fångar sitter 1 016 palestinier i israeliskt administrativt förvar i nuläget. Sammanlagt sitter 4 900 palestinier i israeliska fängelser enligt Addameer.

Khader Adnan har genomfört fem hungerstrejker tidigare och hans öde blev känt världen över 2012 då han hungerstrejkade i 66 dagar och var nära att dö. Även då protesterade han emot att han hölls i administrativt förvar utan rättegång och lyckades då nå målet för sin kamp – han släpptes fri i april 2012. Han greps dock igen efter några år. Under 2015 hungerstrejkade han i 55 dagar, även då i protest mot att hållas i förvar utan rättegång.

Kan fängsla palestinier i åratal utan dom

Israel motiverar bruket av administrativt förvar med att en person är på väg att begå ett brott, förvaret ska förhindra att brottet genomförs. Därför kan tiden en person hålls i fängsligt förvar förlängas i långa tider, utan en civil rättslig process och dom. Bevisen hålls hemliga vilket innebär att den anklagade inte kan försvara sig, och den fängslade vet inte heller hur länge hen kommer att hållas i förvar, skriver den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem på sin hemsida.

Militära befälhavare kan begära att en palestinier sätts i administrativt förvar i upp till sex månader om denne tror att den ”regionala säkerheten eller allmänhetens säkerhet kräver” det. Om befälhavaren anser att skälen för att hålla personen i förvar fortfarande är aktuella efter ett halvår kan tiden i förvar förlängas med ytterligare sex månader, och det finns ingen yttre tidsgräns för hur länge denna process kan pågå. ”I praktiken gör det möjligt för Israel att fängsla palestinier som inte har har dömts för något i åratal.”, skriver B’Tselem. Processen kräver att fångar ställs inför en domare men ”den rättsliga processen för administrativt förvar är mestadels en fasad av rättslig prövning”, enligt organisationen.

* * *
LÄS MER

Trots allvarligt hälsotillstånd nekas fängslad palestinier vård
Inhuman behandling av palestinska barn i israeliska fängelser
Nio palestinier dödade i israelisk militärräd

Nyheter

Sverige faller i klimatrankning

 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) håller pressbriefing inför FN:s internationella klimatmöte COP28 i Dubai.

Sverige har hamnat på tionde plats i årets Climate Change Performance Index. En nedgång med fem placeringar jämfört med föregående års index.

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

Nyheter

Växande kritik mot Israels krig: ”En apokalyps”

Palestinska kvinnor går förbi rester av bostadshus i Nuseirat i centrala Gaza.

Döden är överallt, det finns ingenstans att ta vägen och ingen hjälp att få.Israels militära operationer i södra Gaza hindrar alla humanitära insatser och måste få ett slut, enligt FN:s humanitära chef.Kritiken växer från flera håll om att Israel inte gör tillräckligt för att skydda civila.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.

Fakta: Krigets lagar

Civila människor får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om.
Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.
Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål).
Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall.
Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser.
TT

Bakgrund: Gaza

Gaza räknas jämte Västbanken till de palestinska områdena. Landremsan ligger vid Medelhavets sydöstra hörn. Den gränsar mot Egypten i söder men är i övrigt omgiven av Israel.
Sedan sommaren 2007 styrs Gazaremsan av Hamas, en rörelse som bland andra EU och USA klassar som en terrororganisation. I Gaza bor drygt 2 miljoner invånare på en yta som är mindre än en tredjedel av Öland. Omkring hälften av befolkningen är under 18 år.
Krig mellan Hamas och Israel har brutit ut flera gånger de senaste decennierna, bland annat 2008-09, 2012, 2014 och 2021.
Det nuvarande kriget har pågått sedan den 7 oktober, då Hamas genomförde en koordinerad attack mot Israel. Tusentals raketer avfyrades, Hamasmilis tog sig över gränsen till Israel och massakrer utfördes i kibbutzer och på en musikfestival. Omkring 1 200 mestadels civila israeler dödades och Hamas tog också över 200 personer som gisslan. Israel svarade med att förklara krig. Man har belägrat Gaza, bombat området ihållande och gått in med markstyrkor i syfte att tillintetgöra Hamas.
Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin
Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.