Nyheter

Kvinnor utan slöja kontrolleras med kameror

Kvinnor och flickor som inte bär slöja identifieras genom övervakningskameror och myndigheterna har varnat för att den som bryter mot kravet att bära slöja kan straffas genom att nekas tjänster eller utbildning.

Kvinnor i Iran har fortsatt att protestera mot landets styre genom att vägra bära den obligatoriska slöjan i offentligheten. För att inte riskera att protesterna som bröt ut efter Mahsa Jina Aminis död i september 2022 blossar upp på nytt har myndigheterna börjat använda nya former av kontroll av kvinnors klädsel, bland annat övervakningskameror.

IRAN | Kvinnor och flickor som inte bär slöja identifieras genom övervakningskameror och myndigheterna har varnat för att den som bryter mot kravet att bära slöja kan straffas genom att nekas tjänster eller utbildning, rapporterar Reuters.

Syftet är att undvika att använda moralpolisen på samma sätt som tidigare då manliga och kvinnliga medlemmar av enheten patrullerade i bilar och kunde gripa kvinnor eller flickor som de anser bryter mot landets klädkod. Det var så Mahsa Jina Amini greps i september 2022, vilket ledde till hennes död och till de allvarligaste protesterna mot landets regim sedan revolutionen 1979.

– Att gå utan slöja på gatorna är nu ett sätt att hålla vår revolution vid liv, säger privatläraren Roya till Reuters.

Roya, vars efternamn inte skrivs ut av säkerhetsskäl, deltog i protesterna under hösten. Hon greps och satt fängslad i tre månader. Efter att hon släpptes mot borgen har hon belagts med utreseförbud:

– Jag kan gripas igen men det är värt det. Jag vill att mitt land ska vara fritt och jag är beredd att betala priset för det.

En flicka från staden Kermanshah säger att hon inte längre är rädd:

– Vi är inte rädda för regimens hot. Vi vill ha frihet, säger Maryam till Reuters och fortsätter:

– Vad är det värsta som kan hända om jag går utomhus utan slöja?, frågar hon retoriskt och säger sig inte bry sig om risken att gripas.

Trots att allt fler kameror har monterats upp fortsätter kvinnor och flickor att lämna slöjan hemma och visa sitt hår. Det är inte bara kvinnor och flickor som bestraffas – tusentals företag har tvingats stänga i perioder efter att myndigheterna har anklagat dem för att inte ha upprätthållit klädkoden. I vissa fall har det rört kvinnliga anställda som inte har burit hijab, i andra fall har det handlat om kvinnliga kunder som har serverats eller expedierats trots att de bröt mot klädkoden. I ett fall stängdes en galleria i Teheran med 450 affärer under flera dagar, rapporterar Reuters.

– Min grönsaksaffär stängdes av myndigheterna under några dagar för att vi hade expedierat kvinnor utan slöja, säger Asghar till Reuters och fortsätter:

– Jag måste jobba för att ta hand om min familj. Jag har svårt att få det att gå ihop. Jag bryr mig inte om mina kunder bär slöja eller inte.

* * *
LÄS MER
Iranska regimen pressad – kan proteströrelsen fälla den?
Irans moralpolis skärpte nyligen kontrollerna av hijab-kravet
Föräldraprotest mot misstänkta giftattacker i Iran

Bella Frank

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Nyheter

Víctor Jaras påstådda mördare utlämnad till Chile

Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, till vänster.

En av de mest symboliska och långdragna rättsprocesserna kopplade till Augusto Pinochets blodiga regim når äntligen sin slutpunkt när en nyckelperson i mordet på sångaren Víctor Jara 1973 har utlämnats till Chile för att ställas inför rätta.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.