STORBRITANNIEN | Människor som bor i områden med stora luftföroreningar har enligt en omfattande brittisk undersökning en större sannolikhet av att ha fler än en långvarig sjukdom.

Sjukdomarna rör långvariga neurologiska problem, luftvägs-, och hjärtproblem liksom depression och oro. Undersökningen har tittat på 360 000 personer mellan 40 och 69 år vars data finns lagrade i UK Biobank, rapporterar The Guardian.

Studien kommer fram till att höga nivåer av trafikrelaterade utsläpp av små partiklar (PM2,5) och kväveoxid kan kopplas till en ökad risk för att ha åtminstone två samtidiga långvariga hälsoproblem. Deltagarna i studien analyserades för 36 olika fysiska och fem psykiska kroniska besvär.

– Människor med mer än ett långvarigt hälsoproblem har lägre livskvalitet och är mer beroende av hälso- och sjukvården, säger läkaren Amy Ronaldson som är huvudförfattare till studien, i samband med att studien släpptes.

Ligger 35 år efter WHO:s rekommendation

Den 16 december 2022 publicerade den brittiska regeringen ett mål om att minska luftföroreningar fram till 2040 – detta till en nivå som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderade redan 2005.

I den nya studien fanns en 20-procentig ökning i risken av att drabbas av långvariga sjukdomar för de människor som lever i områden med högre luftföroreningar än vad den brittiska regeringen nu alltså har satt som mål först till 2040 – 35 år efter WHO introducerade rekommendationen.

– Vi måste följa människors ändrade hälsa över tid för att med säkerhet veta om luftföroreningar orsakade dessa kroniska hälsoproblem. Om utsatthet för luftförorening faktiskt ökar risken ger det en möjlighet att forma epidemin med flera långvariga sjukdomar genom att använda miljöpolitik, som att utöka zoner med låga utsläpp eller att undvika att bygga vårdhem i områden med kraftig luftförorening, säger läkaren Ioannis Bakolis från King’s College London, som har lett studien, till The Guardian.

Nioåring dog av luftföroreningar

Luftföroreningar utomhus är den största miljöboven vad gäller för tidig död globalt, och uppskattningsvis bidrar luftföroreningar till mellan fyra till nio miljoner dödsfall årligen, enligt studien som publicerades i början av december förra året.

I Storbritannien beräknas mellan 28 000 och 36 000 människor dö på grund av av luftföroreningar, och bara i London uppskattas 4 000 dö årligen av luftföroreningar.

När nioåriga Londonbon Ella Kissi-Debrah avled 2013 var det delvis till följd av luftföroreningar. Hennes död är det första kända fallet i Storbritannien där luftföroreningar finns med som dödsorsak efter en utredning 2020. Det konstaterades då att halten av kväveoxid i sydöstra London där Ella Kissi-Debrah bodde var högre än WHO:s och EU:s rekommendationer.

Ren luft en ”mänsklig rättighet”

Hennes mamma Rosamund Adoo-Kissi-Debrah, som sedan dotterns död har kämpat för hårdare lagstiftning mot luftföroreningar, tilldelades nyligen en orden för sitt arbete för folkhälsan.

Ett lagförslag som hon har arbetat för om ren luft, Clean Air (Human Rights) Bill, som också kallas Ellas lag efter dottern, röstades igenom av det brittiska överhuset i december och ska nu behandlas i underhuset.

Lagen lades fram av Jenny Jones från the Greens i maj förra året som i samband med detta betonade att ren luft handlar om social rättvisa.

– Att ha en fin miljö är inte bara en fråga om ekologi och vetenskap, det är en fråga om social rättvisa, sade hon till The Guardian och betonade att lagen om den går igenom kommer att ”värna den mänskliga rättigheten till ren luft precist och uttryckligen i brittisk lag”.

* * *
LÄS MER
Luftföroreningar dödade barn
Serbisk stad stoppar litiumgruva
Brexit hotar den brittiska luften

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.