Stormningen i Brasiliens politiska hjärta i början av januari kan ha varit beordrad av dolda krafter för att göra grovjobbet i syfte att låta det verkliga kuppförsöket fortsätta. I helgen greps den tidigare justitieministern Anderson Torres anklagad för inblandning i stormningen.
– Den verkliga kuppen regisseras i det fördolda, säger en människorättsaktivist till Tidningen Global.
BRASILIEN | Medan röken skingras från stormningen av Brasiliens politiska hjärta i huvudstaden Brasília börjar den sydamerikanska nationens rättssystem att bena ut frågetecknen och upprinnelsen till vad ex-presidenten Jair Bolsonaros anhängare hoppades skulle leda till en militärledd statskupp.
– Det var inget annat än en skenmanöver, den verkliga kuppen regisseras i det fördolda, säger en människorättsaktivist till Tidningen Global.
Personen ifråga vill förbli anonym och är verksam i en del av det rurala Brasilien som har varit tillhåll för utbrett våld, markstölder och organiserad brottslighet under Jair Bolsonaros tid som landets president.
Precis som i fallet med USA och stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 är det svårt att skönja planeringen bakom skeendena då stormningarna i både USA och Brasilien medialt uppfattas som mer eller mindre spontana tilltag.
I Brasiliens fall klarnar emellertid bilden, vilken visar på desperata och tämligen organiserade ekonomiska nätverk som med ett maktskifte fruktar att deras maktkapital och ekonomiska investeringar ska glida dem ur händerna.
Militära ingripanden – mot gripanden
Samtidigt som den amerikanske ex-presidenten Donald Trump utreds för sin aktiva inblandning i stormningen 2021 utreds även nära allierade till den brasilianske ex-presidenten Jair Bolsonaro för anstiftan och försök till statskupp i samband med januaristormningen 2023.
I bakgrunden fanns förhoppningar om att den brasilianska militären – som i flera år av ex-president Bolsonaro har uppmanats att ta större ansvar för Brasiliens politiska utveckling – skulle ingripa och hindra Luiz Ignacio Lula da Silva från att tillträda som president för tredje gången.
Flera medier – däribland Washington Post – rapporterar om splittringar inom den brasilianska militären och att tongivande militärer har låtit bli att ingripa mot stormande folkmassor i Brasília:
– Du ska inte arrestera några människor här, uppges bland annat befälhavaren Júlio César de Arruda ha sagt till landets tillträdande justitieminister Flávio Dino, enligt vittnesmål som Washington Post har tagit del av.
Ex-minister utreds för inblandning
New York Times rapporterade också från de tältläger utanför huvudstaden, och från vilka stormningen av kongressen utgick ifrån, där det framgick att flera ledande deltagande i stormningen kunde hoppa in i fordon och köra därifrån innan rättsvårdande myndigheter hann gripa dem.
Andra tongivande aktörer i stormningen i Brasília tros påträffas mycket högre upp i den politiska näringskedjan.
Anderson Torres, tidigare justitieminister i Bolsonaros regering, greps på lördagen efter hemkomsten till Brasilien efter att ha besökt Bolsonaro i Florida, rapporterar The Guardian.
Torres befann sig i Florida i samband med stormningen och har bland annat tidigare uppmanat allmänheten till protester mot valresultatet som såg Bolsonaro förlora mot Lula da Silva. Nu återstår det att se vad som kommer fram efter förhör med ex-ministern.
Mäktiga aktörer i bakgrunden
Brasiliens nye president Lula da Silva är, å sin sida, på det klara med att det fanns regissörer i det fördolda som knuffade vanliga medborgare framför sig i samband med stormningen:
– Jag är övertygad om att dörren till presidentpalatset öppnades för dessa människor att komma in eftersom det inte finns någon trasig dörr. Det vill säga: någon underlättade deras inträde här, sade presidenten till medier i helgen, rapporterar Washington Post.
Även Brasiliens nye justitieminister Flávio Dino är övertygad om att landet ställdes inför ett flagrant kuppförsök – med en rad inflytelserika jordbruksaktörer med i planeringen och utförandet.
– Det handlar om de som ockuperar ursprungsfolks marker, som ockuperar offentliga marker, smugglar in bekämpningsmedel. Folk som opererar inom illegal gruvdrift, sade Flávio Dino, rapporterar Washington Post.
Statskupp diskuterades i sluten chattgrupp
Det står redan klart att Lula da Silvas tillträde och löften om ”att rädda Amazonas” och gå hårt åt organiserad brottslighet inom jordbrukssektorn och gruvnäringen, vilka ofta krockar med ursprungsfolk, stöter samman med mäktiga intressen i Sydamerikas största ekonomi.
Det framkommer uppgifter om Whatsapp-grupper med allehanda företrädare för mäktiga brasilianska företag och industrier där det öppet talades om behovet av en statskupp:
”Jag föredrar en statskupp framför Arbetarpartiets återkomst”, skrev Jose Koury, ägare av ett köpcentrum, i slutet av juli 2022, samtidigt som Lula da Silva ledde i opinionsmätningarna inför det stundande presidentvalet.
Jose Koury applåderades av andra gruppdeltagare för sitt uttalande, rapporterar The New York Times.
Gripanden, yttrandefrihet och censur
En rad affärsmän och högerextra aktivister har gripits i Brasilien, bland annat anklagade för uppvigling och anstiftan till statskupp, allt baserat på saker de har skrivit i slutna grupper i sociala medier – något som har fått kritiker att tala om censurliknande tilltag i vad som ska vara ett samhälle med yttrandefrihet.
Bevis för långtgående planer på våldsaktioner mot myndigheter har kommit fram under utredningens gång, samtidigt som diskussionen om Brasiliens politiserade rättsväsende fortsätter.
Det återstår även att se hur långt upp i näringskedjan som de politiska insatserna nådde när det gällde försöken att hindra Lula da Silvas tillträde som landets president.
Följ pengarna – kan ringa in Bolsonaros ”treenighet”
Frågorna som återstår att besvaras följer devisen ”follow the money” – ”följ pengarna” – och vilka kan komma att ringa ex-presidenten Jair Bolsonaros treenighet: jordbrukssektorn, frikyrkor och militär.
Militär uppges ha förhindrat gripanden av stormningsdeltagare, frikyrkor har försvarat den auktoritära inställningen till Brasiliens politiska system, där uppgifter om valfusk har spridits utan belägg.
När det gäller den inflytelserika jordbrukssektorn framkommer uppgifter om att dessa ska ha finansierat busslaster till Brasília och därutöver även donerat pengar till de tämligen organiserade tältlägrens ruljans.
Under Jair Bolsonaro som president fick jordbrukssektorn och gruvnäringen expandera mer eller mindre gränslöst runtom i landet, och särskilt i Amazonasregionen – stora intressen står på spel, mångas imperier och politiska kapital utmanas av Lula da Silvas löften om reformer.
Enligt företrädare för Lula da Silvas nytillträdda regering var stormningsförsöket i Brasília bara toppen av isberget, kanonmaten som kastades fram i ett desperat försök till politisk förändring. Under ytan fortsätter motståndet mot den nya regeringen säger en anonym regeringsföreträdare till The Guardian:
– Kuppförsöket är inte över än, det pågår alltjämt för fullt.
”Måste förstå Brasiliens historia”
Människorättsaktivisten som Tidningen Global har talat med är aktiv i en delstat som under Jair Bolsonaros tid som president blev tillhåll för en rad markstölder av ursprungsfolks marker samtidigt som den organiserade brottsligheten satte sina tänder i lokala myndigheter och polisväsende.
Det handlar – understryker hen – om ”strukturer” och att ”förstå Brasiliens historia”:
– Vad många utomstående inte förstår är att Brasilien är ett land som i mångt och mycket styrs av informella strukturer och grupper. Dessa fick se sina privilegier utmanade när Lula och Dilma Rousseff var presidenter – och åtnjöt stora vinster när Jair Bolsonaro var president.
Och nu, med inflationen, post-covid-19-kaos och presidentlöften om förändringar, är folk högst upp i samhällsnäringskedjan livrädda:
– Då blir de desperata, livrädda för att bli av med allt som håller dem ovanför ytan. Och det är den desperationen som kan kosta många liv på vägen, summerar människorättsaktivisten till Tidningen Global.
LÄS ÄVEN
Lula da Silva kan få svårt att bekämpa fattigdomen
Brasilien – ett polariserat samhälle
15 miljoner hektar skog skövlade – så ödelägger köttindustrin Paranáfloden