ALGERIET | I samma veva som journalisten Ihsane El-Kadi greps i sitt hem i staden Boumerdes i östra Algeriet drogs även sändningstillståndet till Radio M och en annan kanal, Maghreb Emergent, in av myndigheter, rapporterar bland andra Kommittén för oberoende journalister (CPJ).

Samtliga inskränkningar av pressfriheten – gripandet av El-Kadi och nedsläckningen av Radio M och Maghreb Emergent – fördöms och anses vara ett allvarligt knivhugg i den redan syrefattiga algeriska yttrandefriheten.

”Myndigheter måste skyndsamt och ovillkorligt frisläppa El-Kadi och tillåta Radio M och Maghreb Emergent att återuppta sin verksamhet”, skriver CPJ i ett uttalande.

Riskerar sju års fängelse

Ihsane El-Kadis dotter Tin-Hinane El-Kadi berättar i en intervju med The Guardian att faderns pass har beslagtagits och att det inte finns något som juridiskt styrker ett fortsatt frihetsberövande.

El-Kadi väntas ställas inför rätta för att med journalistik ha bedrivit statsundergrävande verksamhet, en rubricering som Algeriet har implementerat med hjälp av nya säkerhetslagar som trädde i kraft sommaren 2021 – och som av juridiska experter beskrivs som tillräckligt luddigt skrivna för att inkludera alltifrån terroristverksamhet till regimkritisk journalistik.

Ihsane El-Kadi själv förnekar all dylik verksamhet men riskerar ett sjuårigt fängelsestraff vid händelse av en fällande dom.

Det senaste i en rad av gripanden

En rad regimkritiska och oberoende journalister har redan gripits genom Algeriets säkerhetslagar.

Hösten 2021 greps Hassan Bouras och Mohamed Mouloudj med säkerhetslagen som ursäkt, något som Amnesty International kritiserade i starka ordalag:

– Det finns inget som tyder på att varken Hassan Bouras eller Mohamed Mouloudj har gjort något fel annat än att utöva sin rätt att uttrycka sig fritt. Det är tydligt att myndigheterna på ett skamligt sätt använder antiterrorlagstiftning som en taktik för att tysta oliktänkande, sade Amna Guellali vid Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikakontor, i ett uttalande.

”Omvärlden ser åt ett annat håll”

Algeriska journalister – som verkar i ett land som av Reportrar utan gränser rankas på plats 134 av 180 – säger i intervjuer med västerländsk press att det saknas rättsligt stöd för såväl El-Kadis fall som för landets utsatta pressfrihet i stort.

Något som tillskrivs en rad orsaker, men framför allt västvärldens upptagenhet med kriget i Ukraina och västerländska staters beroende av länder som Algeriet för oljeimport i spåren av sanktioner mot Ryssland.

– Kriget innebär att européer är i behov av stabila samarbetspartners och då går dessa intressen före allt annat, säger Khaled Drareni, representant för Reportrar utan gränsers Nordafrikakontor, till The Guardian.

* * *
LÄS MER
Algeriet markerar i Västsaharafrågan – avslutar vänskapsavtal med Spanien
USA ”överväger” Marockos autonomiplan för Västsahara
Oppositionell skräddare fängslas i Algeriet

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.