SENEGAL | Konflikten i Casamance – som i mångt och mycket är geografiskt separerad från övriga Senegal och närmare beläget Gambia – har pågått i över 40 år och beräknas ha kostat 5 000 liv och tvingat 60 000 in i en tillvaro som internflyktingar.

Förra året undertecknades ett fredsavtal mellan separatiströrelsen Mouvement des Forces Démocratiques de Casamance (MFDC) och den senegalesiska centralregeringen. En av den afrikanska kontinentens längsta utbrytarförsök ansågs då vara till ända, men seglivad träta och ekonomiska intressen gör ändå att konflikten fortsätter att pyra.

Virkessmuggling och tvångsförflyttning

Orsakerna är många och anklagelser avfyras från båda håll. Centralregeringen anklagar MFDC för att hänge sig åt illegal smuggling av virke och cannabis, framför allt till Gambia och Guinea-Bissau.

Mellan 2012 och 2020 beräknas 1,6 miljoner träd ha odlats illegalt och sedermera ha smugglats till Gambia, allt till ett värde av flera miljarder kronor, enligt en granskning från Environmental Investigation Agency.

MFDC å sin sida, pekar finger åt centralregeringen som genom mineralexploatering och satsningar på ekonomiska projekt tvångsförflyttar regionens olika folkgrupper.

Olja och mineraler i regionen

Klart är att olja påträffades på 1990-talet och trots MFDC:s uttryckliga protester mot prospektering på marker som anses tillhöra regionala folkgrupper har den senegalesiska centralregeringen fortsatt att cementera ekonomiska projekt inom både oljesektorn och gruvindustrin.

Den senaste skärmytslingen mellan MFDC och den senegalesiska armén, i vilken en soldat dödades och fyra skadades enligt uppgifter från armén, är det första tecknen på att fredsavtalet kan vara i fara – men långt ifrån det enda. MFDC har försökt att etablera militär närvaro längs med gränsen till Gambia, vilket har fått armén att agera, rapporterar Africa News.

Lokalbor i Casamance i kläm

För lokalbor i Casamance handlar det om att undvika att hamna i skottlinjen. Centralregeringens fortsatta oljeprospektering och gruvtillstånd är på sikt ett hot mot traditionella yrken som småskaligt jordbruk och fiske.

Även rebellerna i MFDC har påverkat tillvaron negativt med sin illegala virkeshandel och cannabisproduktion, menar Fossar Dabo, en lokal lärare och aktiv inom den sociala rörelsen Green Sedhiou:

– Jag föddes som senegales och mina barn kommer födas som senegaleser. Jag vill att de ska få ärva ett bättre Casamance än jag fick göra, säger Fossar Dabo till DW.

* * *
LÄS MER
Protester inför valet i Senegal
Vädjan om lugn i farlig afrikansk konflikt
Yttrandefriheten alltmer hotad i stora delar av världen

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.