LEDARE | Jag sätter mig på huk, håller kameran i markhöjd och tar några bilder på mitt gamla hus.
Effekten låter inte vänta på sig. Mycket snö är det, men inte lika mycket som mitt foto ger sken av.
Aldrig har väl det offentliga samtalet varit så ensidigt som nu när det gäller de stora frågorna.
Det som börjar med en reell oro tas snabbt över av ”marknaden” och så är det pengar som styr som vanligt.
Ta det här med hoten mot klimatet och naturen. Nyss var det Greta Thunberg som förde fanan, men i media är hon nu blott en figur som lite då och då arresteras i samband med någon klimataktion.
Istället är det storföretag, riskkapitalister och skattepengar som bestämmer vad som är viktigt för framtiden och då blir det batterifabriker och enorma anläggningar för fossilfritt stål som sannolikt aldrig kommer att bli det som utlovas. Och skulle de nu ”lyckas” är det främsta syftet att förse bilindustrin med plåt som garanterar fordon till ett oförminskat körande och bibehållet trafikkaos i storstäderna till den dag vår enda jord går under.
Att värna om naturen är det inte fråga om.
Om vi fortsätter till Rysslands invasion av Ukraina ser vi en perspektivförskjutning också där. Oro och berättigad omsorg om Ukrainas folk har tagits över av rapporter om vinster från den vapenindustri som ändå inte är nöjd, utan vill skaffa sig statliga garantier med beställningar av granater som sträcker sig decennier framåt i tiden, så man inte står då med överkapacitet den sorgliga dag då freden kommer.
Att krig är pengar har aldrig varit så tydligt som nu när aktiekurserna för de företag som gör profit på kriget rusar i höjden och vinsterna ökar ju fler som dör.
Det här är bara två exempel av många och alldeles oavsett om du som läser det här håller med mig eller inte, är det av största betydelse att fundera ur vems eller vilkas perspektiv en nyhet presenteras.
För egen del är det inte den ena eller den andra åsikten som är den sorgliga just nu, utan den ensidighet som präglar nyhetsutbudet tillsammans med den perspektivförskjutning som ägt rum; från tankar om fred, rättvisa och omsorg om naturen till militär upprustning, polarisering och en natur som bara kan räddas om det ger ekonomisk vinst.
Rent konkret kan detta beskrivas som att för några år sedan var det Greta Thunberg som föreslogs som mottagare av Nobels fredspris. Idag höjs det röster för att Natos generalsekretare Jens Stoltenberg istället ska belönas med utmärkelsen.
Man må tycka vad man vill om detta, men att blunda för förskjutningen är att förneka det faktum att verkligheten ser olika ut beroende på vem som beskriver den. Eller var man placerar kameran för den delen.
***
Stefan Strömberg, författare och nu aktuell med boken ”Mellan oss skapas
världen – känslor och tankar om vår enda jord” som han skrivit tillsammans
med Nette Wermeld Enström
