Samer i Finland kämpar fortfarande för sina rättigheter. Trots betydande delaktighet i internationella initiativ, fortsätter samernas situation att väcka frågor om statens engagemang.
FINLAND | I en nyligen publicerad rapport riktar människorättsjuristen Martin Scheinin skarp kritik mot hur finska staten hanterar samernas rättigheter rapporterar Svenska Yle.
– Jag är överraskad över hur riksdagen, polisen och rättsväsendet ifrågasätter verkställandet av samernas rättigheter, säger Scheinin.
Han påpekar att relationerna mellan den finska staten och samerna under de senaste 15 åren har försämrats, vilket lämnar många frågor obesvarade.
Rapporten, som presenterades till Samernas sannings- och förlikningskommission, pekar på flera orosmoln. Dessa inkluderar gruvdrift, skogsanvändning och rättigheter till traditionella betesmarker för renar. Även frågor som rör fiske i Tana älv är fortfarande oavgjorda.
En av de största hindren är Finlands tvekan att fullt ut anta Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention nr 169 och FN:s deklaration om urfolkens rättigheter, trots att Finland varit aktiv i utvecklingen av dessa dokument. Scheinin understryker att samernas rättigheter inte bara är en fråga om nuvarande generationer utan också om att säkra en framtid för kommande generationer.
Urfolk ska garanteras en framtid som både gagnar dem och deras efterkommande, menar Scheinin. Detta innebär rätten till självbestämmande i relation till staten. De bör ha möjlighet att utvecklas på sätt som beaktar framtida generationers behov. Detta är särskilt kritiskt med tanke på klimatförändringarna.
– Distinkta kulturformer och ursprungsfolk måste kunna bevaras som mänsklighetens gemensamma rikedom och överföras också till framtiden. Men tyvärr har det här inte genomförts i Finland.
