”Talibanerna når inte längre den internationella fotbollens värld”. Så sammanfattar den afghanska fotbollsspelaren Maryam Karimyar Internationella fotbollförbundet Fifas beslut att ändra sitt regelverk för att göra det möjligt att låta afghanska fotbollsspelare som tvingats på flykt undan talibanerna att representera Afghanistan på planen i internationella tävlingar.
Talibanerna har sedan de tog makten över landet i augusti 2021 steg för steg begränsat flickors och kvinnors grundläggande fri- och rättigheter – de får ingen utbildning efter 13-årsåldern, de får inte gå på gym eller röra sig utanför hemmet utan en manlig släkting, deras röster får inte höras i offentligheten. Inte heller får de idrotta eller representera sitt land i exempelvis fotboll.
När fotbollsspelare tvingades fly bildades ett lag i exil, Afghan Women United som länge har arbetat för att få representera sitt land, något landets fotbollsförbund, som kontrolleras av talibanregimen inte har tillåtit. Enligt Fifa måste nationella förbund godkänna att ett lag representerar landet men förra veckan röstade Fifa igenom en ändring som innebär att Afghan Women United får representera landet.
– I dag når talibanernas makt inte längre till den internationella fotbollens värld. Det är inte slutet på könsapartheid i vårt land men det är ett tecken på att kampen inte är över. När vi går ut på planen igen som Afghanistans damlandslag sänder vi en signal till våra systrar att vi är med dem och att ingenting är omöjligt, sade Maryam Karimyar när det stod klart.
I USA fortsätter abortmotståndare att försöka begränsa aborträtten ytterligare. Sedan aborträtten i landet revs upp genom ett HD-beslut 2022 har fokus flyttat mot att hindra möjligheten till medicinsk abort – abort som kan göras med hjälp av läkemedel fram till den tionde graviditetsveckan. Över 60 procent av alla aborter i USA är medicinska aborter. Under covid-19-pandemin underlättade landets livsmedels- och läkemedelsverk, FDA, tillgången till sådana läkemedel genom att ta bort kravet att en patient behövde träffa en läkare fysiskt för att få det utskrivet.
Nu har en appellationsdomstol beslutat att kravet ska träda i kraft på nytt medan en stämningsansökan från delstaten Louisiana hanteras. Det innebär att läkemedlet mifepriston, ett av två läkemedel som vanligtvis tas vid medicinsk abort, inte kan skrivas ut och skickas per post eller genom telemedicin. Det drabbar många, men värst de som bor i delstater där abort är helt eller nästan helt förbjudet, som kan komma att tvingas resa långt för att få tag på läkemedlet.
– Även om det här inte är det slutgiltiga avgörandet i målet, utgör det här beslutet det mest långtgående hotet mot aborträtten sedan upphävandet av Roe v Wade. Om det får bestå skulle det kraftigt begränsa tillgången till mifepriston i alla delstater, inklusive de där abort i stor utsträckning är laglig och där väljarna har agerat för att skydda aborträtten, säger Kelly Baden som jobbar på the Guttmacher Institute.
I söndags var det Pressfrihetens dag. Inför det släppte Reportrar utan gränser sitt årliga pressfrihetsindex där organisationen larmar om en försämring i stora delar av världen. I hundra av 180 länder eller områden har pressfriheten sjunkit och läget är det värsta på 25 år.
Under onsdagskvällen arrangerade Tidningen Global sin första livepodd – Global utblick – på Bacchi Syre i Gamla stan i Stockholm. Gäst var skribenten Vladan Lausevic som berättade mer om demokratirörelsen i Serbien. Du kan se och lyssna till den i efterhand här. Om du hellre vill läsa så hittar du den andra delen av en längre intervju med honom på samma ämne här.
DESSUTOM: Maria Ferm skriver i en ledare om vikten av fossilfrihet, såväl för miljöns som för de mänskliga rättigheternas skull.
