Publicerad 13 februari, 2023
KonfliktDen israeliska regeringen legaliserade på söndagen nio utposter, bosättningar som även enligt israelisk lag är olagliga. Enligt det internationella samfundet är alla israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark illegala. Under måndagen fortsatte demokratiprotesterna mot regeringens lagförslag att begränsa högsta domstolens makt, dock utelämnas den israeliska ockupationen av stora delar av rörelsen.
ISRAEL/PALESTINA | Under söndagen meddelade den israeliska regeringen också att ytterligare bostäder i befintliga israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark kommer att godkännas de kommande dagarna. Enligt finansminister Bezalel Smotrich, som tillhör ytterhögern, ska 10 000 nya hus byggas.
Enligt högerextreme ministern Itamar Ben-Gvir togs de båda besluten nu som en reaktion på palestinska attacker i östra Jerusalem den senaste tiden, varav två barn dödades när en bil körde på folk som väntade vid en busshållplats i fredags. De två barnen var sex och åtta år och var bröder.
Just kravet på att legalisera bosättarutposter var ett av kraven från Itamar Ben Gvir under regeringsförhandlingarna i höstas efter att Israel i början av november gick till val för femte gången på fyra år. Premiärminister Benjamin Netanyahu lovade också i november att legalisera flera utposter retroaktivt under regeringens första 60 dagar för att säkra stöd.
Itamar Ben-Gvir är sedan Netanyahus senaste regering svors in kring jul Israels säkerhetsminister – detta trots att han beskrivs som lärljunge till den ökände rabbinen Meir Kahane, vars parti Kach förbjöds i mitten av 1980-talet på grund av rasism. Ben-Gvir tilläts heller inte göra militärtjänst i den israeliska armén på grund av sina extrema åsikter, något som annars är obligatoriskt. Och sommaren 2007 dömdes han för rasism mot landets palestinska-arabiska minoritet och för att ha stött en terrororganisation.
Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas administration sade på söndagen att legaliseringen av utposterna måste ”fördömas och avvisas”, rapporterar BBC.
Bidenadministrationen i USA har ännu inte kommenterat söndagens beslut att legalisera ytterligare bosättningar – något som inte påverkar deras legalitet enligt internationell rätt – men Joe Biden har upprepade tillfällen betonat att hans administration står bakom en tvåstatslösning, som dock görs allt mer omöjlig av just bosättningarna.
Detta då de israeliska bosättningarna etablerar nya fakta på marken, skär långt in på på palestinsk mark och förhindrar möjligheten att bilda en livskraftig palestinsk stat. Sedan Israels ockupation av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem inleddes efter sexdagarskriget 1967 har 140 bosättningar byggts och på dessa bor omkring 600 000 israeliska judar.
Vid ett besök i Ramallah på ockuperade Västbanken den 31 januari i år sade USA:s utrikesminister Antony Blinken efter att ha träffat Abbas att de israeliska bosättningarna utgör ett hinder för fred. Han upprepade USA:s stöd för en tvåstatslösning och beskrev läget på ockuperad palestinsk mark som ”en krympande horisont av hopp för palestinierna”:
– Vi har varit tydliga om att detta inkluderar saker som bosättningsexpansioner, legaliseringen av utposter, demoleringar och vräkningar, störningar av den historiska statusen av heliga platser, och självklart hets och eftergivenhet för våld, sade han, rapporterar BBC.
Förra året dödades 144 palestinier av israeliska styrkor vilket enligt den israeliska tidningen Haaretz var den högsta dödssiffran på 18 år. Hittills i år har minst 40 palestinier dödats, varav flera barn, av israeliska styrkor. Förutom attacken i fredags attackerade en palestinier också en synagoga i januari då sju israeler dödades under Förintelsens minnesdag.
På söndagen fortsatte också proteserna mot den nya israeliska regeringens arbete med att försvaga landets högsta domstol genom att göra det möjligt för parlamentet, Knesset, att gå vidare med lagstiftning även om domstolen tidigare har stoppat lagen för att vara grundlagsvidrig. Dessutom ska regeringen enligt ett lagförslag få större makt över vilka som utses till domare i Högsta domstolen.
Kritiker mot regeringens förändringar menar att det både kommer att försvaga rättsväsendet och undergräva demokratin i landet. Omkring 50 000 personer demonstrerade i Jerusalem och på andra platser på söndagen, protester som rapporteras ha blivit ännu större på måndagen. En av de som protesterar utanför parlamentet på måndagen är en advokat som har åkt från Tel Aviv för att delta i demonstrationen:
– Jag är här för att mitt hjärta slits i bitar när jag ser vad den nya regeringen gör mot den israeliska demokratin, säger advokaten som bara identifieras som Dore, till BBC.
Kritik riktas samtidigt mot proteströrelsen för att större delen av den i princip enbart fokuserar på regeringens planer på att förändra rättsväsendets oberoende, och inte tar upp den israeliska ockupationen av de palestinska områdena. Den israeliska journalisten Haggai Matar skriver på Twitter att även om det är ”fantastiskt att folk står upp mot en diktatur i vardande” så kommer proteströrelsen att misslyckas om den inte tar ställning ”mot ockupation och apartheid”. ”Det finns ingen demokrati med apartheid, som folk i det radikala blocket av dessa protester fortsätter att påminna resten av rörelsen om”, fortsätter Matar.
Det palestinska civilsamhället har länge beskrivit läget i såväl Israel som på ockuperad mark som apartheid, men på senare år har även den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem följt efter, liksom Human Rights Watch och Amnesty International.
* * *
LÄS MER
Israelisk ”apartheidlag” röstades ner
Extremhögern stark inför valet i Israel
Extremhögern tredje största parti i Israel
