ISRAEL–PALESTINA | Bland de palestinska samhällen som inte är kopplade till vattennätet är den genomsnittliga konsumtionen av vatten så lågt som 26 liter om dagen, vilket ligger nära vattenkonsumtionen i katastrofområden, skriver B’Tselem.

Runt om på Västbanken är det vanligt att palestinier har vattentankar på sina tak för att hantera den konstanta bristen på vatten – hela 92 procent av palestinierna har sådana vattentankar. Samtidigt konsumerar israeler i genomsnitt alltså så mycket som 247 liter vatten per dag, och då är även israeliska bosättare på Västbanken inkluderade.

B’Tselem betonar i rapporten Parched – Israel’s policy of water deprivation in the West Bank – att den ”allvarliga vattenkrisen” bland palestinier på Västbanken inte är en slump eller en konsekvens av någon regional vattenkris. Istället är det resultatet av Israels diskriminerande hantering av vatten som används som ”ännu ett medel för att kontrollera den palestinska befolkningen på Västbanken”.

Det är ett avtal mellan Israel och Palestinska befrielseorganisationen (PLO) från 1995 som Israel brukar hänvisa till vad gäller fördelningen av vatten. Avtalet var endast tänkt att gälla i fem år, och tar inte hänsyn till förändringar som har skett sedan dess. Den palestinska befolkningen har vuxit med 75 procent sedan 1995 men palestinierna tillåts inte använda mer vatten än vad som stipulerades i avtalet. Därför måste den palestinska myndigheten (PA) köpa vatten från Israel till en mycket större kostnad, skriver B’Tselem i sin rapport.

Samtidigt har Israel lyckats bygga upp en effektiv hantering av vatten så att landet har blivit vad B’Tselem kallar en ”vattenstormakt”, bland annat genom tekniska lösningar som gör Israel mindre utsatt för torka och klimatförändringar. Sammantaget gör detta att Israel borde ge palestinierna tillstånd att ”pumpa mycket större kvantiteter” av vatten än vad avtalet från 1995 slår fast. Detta skulle inte heller påverka Israels vattenkonsumtion, menar B’Tselem.

* * *
LÄS MER
Israel ”befäster apartheid” med ansiktsigenkänning
Israel rev EU-finansierad skola på Västbanken
Israelisk ”apartheidlag” röstades ner

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.