KLIMAT | Som Tidningen Global tidigare har rapporterat om har dödstalen på Medelhavet stigit i taket under de tre första månaderna i år: mer än 700 personer har drunknat eller försvunnit till havs. Inte sedan 2017 har så många människor drunknat på så kort tid. Över 40 000 människor har lyckats överleva resan över Medelhavet och har anlänt i EU – framförallt Italien – hittills i år. Också det en av de högsta siffrorna sedan den så kallade flyktingkrisen 2015.

Men trots det har EU inte sagt något om att starta upp några livräddande insatser för att rädda de som ger sig av på desperata båtresor från länder som Libyen, Tunisien och Turkiet. I den kommande migrationspolitiken, förslaget godkändes med majoritet i EU-parlamentet förra veckan, är fokus mer på att samarbeta med tredje länder för att stoppa människor.

Euronews har intervjuat António Vitorino, chef för FN:s migrationsorganisation IOM som sedan 2014 har samlat information om döda och saknade migranter. Enligt Missing Migrants Project, som det heter, har 55 359 människor på flykt mist livet globalt sett de senaste nio åren. Enligt IOM-chefen har migrationen via Medelhavet varit konstant under många års tid, inklusive under covidpandemin. Han poängterade också att det är klimatkrisen och inte väpnade konflikter som driver flest människor på flykt.

– Det är fler människor på flykt på grund av klimatförändringar än på grund av konflikter, trots att det i många länder som drabbas av klimatförändringar också pågår interna konflikter. Så de här två elementen göder varandra, de interagerar och fungerar som ”triggers” för människor att fly, säger António Vitorino till Euronews korrespondent.

– Människor som påverkas av klimatförändringarna – 20 miljoner per år under det senaste decenniet – dessa är för närvarande framförallt internflyktingar (i sina hemländer). Men förr eller senare kommer de att passera en internationell gräns till ett annat land och bli, låt oss säga, klimatmigranter. Därför är slutsatserna från Sharm el Sheikh så viktiga eftersom man för första gången på COP27 (FN:s klimatmöte som hölls i egyptiska Sharm el Sheikh i november 2022) insåg att klimatförändringarna redan idag driver människor på flykt, och vi måste erbjuda dem livsviktigt stöd och hitta hållbara lösningar för framtiden, fortsatte IOM-chefen.

****
LÄS MER:
Antalet döda i Medelhavet på uppgång _ inte varit så många sedan 2017
EU:s migrationspakt: ”Cementerar det sämsta av dagens politik” 
Katastrofen en ”konsekvens av Italiens och EU:s politik”

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.