AFGHANISTAN | ”De facto-myndigheterna måste omedelbart frige Matiullah Wesa, en välkänd aktivist för flickors rätt till utbildning”, skriver Amnesty International South Asia på Twitter på tisdagen. FN-organet Unama uppmanar talibanerna att klargöra var han hålls gripen liksom ”skälen till gripandet och försäkra att han ges tillgång till juridisk representation och kontakt med sin familj”, skriver Unama på Twitter. FN:s specielle rapportör i Afghanistan Richard Bennett skriver på Twitter att han oroas av nyheten att Matiullah Wesa har gripits: ”Hans säkerhet är av största vikt och alla hans juridiska rättigheter måste respekteras.”

Driver organisationen Pen Path

Matiullah Wesa grundade tillsammans med sin bror Attaullah Wesa organisationen Pen Path som har jobbat för att barn som inte har gått i skolan, framför allt på landsbygden i Afghanistan, ska få rätt till utbildning. De har fortsatt att kämpa för flickors rätt till utbildning efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 då många flickskolor i landet stängdes.

Matiullah Wesa har hänvisat till islamisk rätt när han har uppmanat de facto-myndigheterna i landet att tillåta tonårsflickor att gå i skolan. ”Män, kvinnor, gamla, unga, alla från alla landets hörn kräver den islamiska rätten till utbildning för sina döttrar”, skrev han på Twitter innan han greps, rapporterar The Guardian. Han greps i fredags i huvudstaden Kabul efter att han hade besökt sin lokala moské för att be:

– Vår äldre bror var med Matiullah och de försökte fråga männen och bad dem att visa id-kort men de visade honom sina vapen istället och förde bort honom, säger hans bror Attaullah Wesa till The Guardian.

Kampanj inför det nya skolåret

Talibanerna lovade för ett år sedan att skolan åter skulle öppna för flickor, men tonårsflickor skickades i mars 2022 hem efter bara några timmar i skolbänken. I helgen öppnade skolorna för ett nytt läsår. Även denna gång hålls dock skolorna stängda för tonårsflickor som nu inte har fått gå i skolan på över 550 dagar. Inför det nya skolåret hade brödernas organisation Pen Path lanserat en ny kampanj för flickors rätt till skolgång:

– Det är vår grundläggande rättighet – utbildning för alla – och de är inte glada över det, säger Attaullah Wesa till The Guardian som också berättar för tidningen att familjen hade varnats om att talibansk underrättelsetjänst höll på att utreda bröderna för deras arbete.

Förbudet mot tonårsflickors skolgång tros komma direkt från talibanernas högste ledare Hibatullah Akhundzada, och ett liknande förbud rådde under den förra talibanregimens tid vid makten 1996–2001. Enligt The Guardian finns dock en viss intern kritik mot förbudet, bland annat har flera talibanledare låtit utbilda sina egna döttrar i hemlighet i Afghanistan eller i utlandet, och i enstaka fall har också offentlig kritik uttalats.

* * *
LÄS MER
Afghanska kvinnor protesterade för rätt till utbildning
Talibanerna kräver att kvinnor täcker ansiktet
Aminulhaq Mayel: Glöm inte bort Afghanistan

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto