STORBRITANNIEN | Den offentligt finansierade sjukvården, NHS, i Storbritannien befinner sig i kris – underfinansiering, för få sjukhusbäddar per capita, svårighet att rekrytera och behålla personal efter brexit och upprepade pandemivågor är några av skälen som framhålls som förklaringar. Storbritannien har Europas näst lägsta nivå av sjukhusbäddar per capita i Europa – med 2,3 bäddar per tusen personer är landet snäppet bättre än Sverige som intar jumboplatsen, enligt siffror från OECD.

Det finns också stora vakanser inom hälso- och sjukvården – enligt The Independent fanns det över 10 000 vakanser vad gäller sjukvårdspersonal inom NHS bara i England i slutet av 2022. Ett annat problem handlar om brist på personal inom omsorg och socialvård vilket innebär att patienter som är redo att skrivas ut från sjukhus ändå blir kvar där i långa perioder – enligt The Guardian visar data från i oktober i fjol att bara 39,9 procent av patienterna inom NHS skrevs ut så fort de medicinskt var redo för det och det huvudsakliga skälet angavs vara brist på vårdhem eller omsorgspersonal.

Vill begränsa strejkrätten för vissa grupper

Hälso- och sjukvårdspersonal har länge tagit upp problemen sjukvårdssektorn lider av och inför julen gick historiskt många brittiska sjuksköterskor i England, Wales och Nordirland ut i två endagarsstrejker, vilket Tidningen Global har rapporterat om tidigare. Även ambulanspersonal gick ut i strejk och båda grupperna har varslat om nya strejker nu i januari, och ambulanspersonal strejkade också onsdagen den 11 januari. Förutom krav på bättre bemanning kräver de högre löner i ett läge med skenande levnadskostnader. Samtidigt vill den konservativa brittiska regeringen istället begränsa strejkrätten för dessa grupper.

Ett lagförslag om att begränsa strejkrätten för anställda inom transportsektorn lades fram redan i oktober – detta efter bland annat en omfattande tågstrejk i somras och flera strejker inom transportsektorn under hösten. Men i dagarna har den brittiska regeringen aviserat att detta bör gälla även hälso- och sjukvårdspersonal, brand- och räddningstjänst och gränsbevakning bland annat. Syftet med lagen är att lagstadga att ett visst antal anställda ska tvingas jobba även under strejk, i syfte att hålla igång viktig verksamhet. Anställda som arbetsgivaren bedömer är nödvändiga kommer om lagen går igenom inte få strejka och gör de det ändå riskerar de att sägas upp, rapporterar BBC.

Begränsning av strejkrätten ”alltid odemokratiskt”

Enligt sjuksköterskefacket Royal College of Nursing, vars medlemmar väntas gå ut i strejk den 17 och 18 januari, gör lagförslaget det möjligt för en arbetsgivare att genom ett domstolsföreläggande hindra en strejk och begära skadestånd om fack inte efterlever det. Sjuksköterskefackets generalsekreterare Pat Cullen säger att det ”alltid är odemokratiskt” att begränsa arbetares rätt att delta i lagstadgade stridsåtgärder. Hon betonar också att Royal College of Nursing inför endagsstrejkerna i december såg till att strejkerna inte skulle innebära risker för patienterna – inte minst då säker bemanning är ett av de främsta kraven för sjuksköterskorna:

– Säkra bemanningsnivåer som är lagstadgade är vad vi vill se året runt, inte bara i dessa extremfall. Vi har länge kampanjat för att regeringar ska vara ansvariga för säkra och effektiva bemanningsnivåer inom NHS och socialvården för att förhindra att en sjuksköterska lämnas ensam med 15, 20 eller till och med 25 sjuka patienter, säger Pat Cullan på Royal College of Nursings hemsida. Hon betonar att det är just problemet med underbemanningen – det lagförslaget vill åtgärda i fall av strejk – är själva orsaken till varför sjuksköterskorna går ut i strejk.

– Dagens högst osäkra situation är vad som driver våra medlemmar till att säga ”det är nog nu”.

Inte skyddad mot uppsägning vid strejk

Lagen skulle innebära att en person som väljer att strejka trots att hen har blivit ålagd av arbetsgivaren att arbeta under strejken inte automatiskt har skydd mot att bli uppsagd. När lagen debatterades i parlamentet på tisdagen ifrågasatte näringsminister Grant Shapps att lagen skulle leda till att anställda kan sägas upp, att regeringen ”absolut tror på rätten att strejka”, men att den måste skydda allmänheten.

– Vi vill inte använda den här lagen men vi måste garantera den brittiska allmänhetens säkerhet, sade han, rapporterar BBC.

I en intervju med BBC:s Today tog han upp ambulanspersonal som en grupp där miniminivåer bör lagstadgas vid strejk.

– Jag tycker det är fullständigt rimligt att förvänta att om du får en hjärtattack eller stroke så kommer du ändå att kunna få en ambulans.

I intervjun menade näringsministern att ambulansförarna inte hade gått med på att säkerställa viss verksamhet på det sätt som sjuksköterskorna gjorde innan jul. Men i de allvarligaste fallen som hjärtattack skickades ambulanser även under strejken. Unisons generalsekreterare Christina McAnea ifrågasätter också regeringen och Grant Shapps, liksom sjuksköterskefacket, agerar först när personal går ut i strejk.

– Oavsett vad Grant Shapps säger har Unison arbetat hårt för att trygga patientsäkerheten under strejker, och det kommer att fortsätta, säger hon i ett pressmeddelande på Unisons hemsida på tisdagen.

– Efter att ha vägrat införa miniminivåer för personal i NHS 365 dagar om året är det ironiskt att regeringen bara är beredd att göra det under en strejk. Var och varannan dag under året är ambulanspersonal fast i köer i timtal utanför akutmottagningar och sjukhuspersonalen är mycket stressade. Men regeringen är inte intresserad av miniminivåer av personal då.

Patienter har dött i köande ambulanser

Brittiska medier har upprepade gånger larmat om långa ambulansköer utanför landets akutmottagningar. I november 2021 rapporterade BBC om en undersökning som kom fram till att vid 94 procent av mottagningarna hade ambulanser vid något tillfälle tvingats köa innan deras patienter kunde tas in på sjukhuset. 61 procent svarade att ambulanser hade tvingats köa dagligen. Vid flera tillfällen har patienter avlidit i ambulans medan den köade utanför en akutmottagning. Bland annat avled en person i Worcester efter att ha köat i en ambulans i fem timmar utanför Worcestershire Royal Hospital i oktober 2021. Förutom risken för patienter, binds ambulanspersonalens tid upp.

Efter att ambulansförarna och ambulanssjukvårdare i facket Unison, röstade för att gå ut i strejk förra året förklarade en av de fackliga medlemmarna i en artikel varför de var beredda att strejka. Medlemmen skrev att hen har jobbat som ambulanssjukvårdare i mer än 27 år, men att läget nu är värre än någonsin tidigare och att det förvärras ytterligare av att många betalade ett högt pris för sina insatser under perioden då covid-19-pandemin var som värst.

”När jag först började kunde vi se till mellan sju och tio patienter under ett skift. Nu, på grund av bemanning, |brist på] bäddar och infrastruktur, blir ambulanser ofta en förlängning av akutsjukvården, då arbetslaget måste förbli med patienter så länge som tio timmar. Det innebär att du inte alltid finns där för att hjälpa andra i svår nöd”, skriver hen i en artikel som ursprungligen publicerades i The New Statesman, men som också finns publicerad på Unisons hemsida.

Lagförslaget ska debatteras av parlamentsledamöter i nästa vecka, i underhuset har det konservativa partiet en stor majoritet men i överhuset är övertaget inte lika stort. Om lagen går igenom kommer den att gälla i England, Wales och Skottland.

* * *
LÄS MER
Största brittiska tågstrejken på 30 år nära
Brittiska sjuksköterskor fortsätter strejka
Nya strejker i den brittiska buss- och tågtrafiken

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.