PERU | Många av de största protesterna mot landets regering, som bröt ut i december förra året, har skett på landsbygden. Men sedan i förra veckan har protesterna i högre utsträckning också nått huvudstaden Lima.

Demonstranterna kräver att Boluarte avgår omedelbart, att parlamentet upplöses och att allmänna val anordnas.

– Vi kan inte ha vapenvila när hon inte talar sanning, säger Blanca España Mesa med hänvisning till presidenten, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Blanca España Mesa gläds, trots att polisen sköt tårgas under demonstrationen, åt att protesten var så pass stor:

– Det är som att folk har vaknat upp, säger hon.

Över 50 demonstranter har dödats

Åtminstone 56 personer har dödats i sammanstötningar med polis sedan protesterna inleddes för drygt två månader sedan.

När president Dina Boluarte höll tal på tisdagen anklagade hon ”radikala grupper” för att driva på protesterna och hävdade att dessa har koppling till såväl narkotikahandel som illegal gruvutvinning.

Hon sade att hon försvarar rätten att protestera men att det måste ske utan våld. Hon hävdade också att många av de dödade demonstranterna har skjutits ihjäl av andra demonstranter och inte av polis.

Perus ombudsman har dock uppgett att av de 56 personer som har dött, har 46 dödats i direkta sammandrabbningar med polis, rapporterar BBC.

Chiles president Boric kritiserar Peru

Chiles president Gabriel Boric kritiserade på tisdagen Perus hantering av protesterna.

– Vi kan inte stå likgiltiga i dag när folk som går ut och demonstrerar och kräver vad de anser är rättvist i vår systernation Peru blir skjutna av de som borde försvara dem, sade han i ett tal på ett toppmöte för ledare i Latinamerika och Karibien i Argentina.

Perus justitieminister avfärdar dock kritiken och menar att polisen och regeringen har agerat ”lämpligt”:

– Agerandet för att återställa den allmänna ordningen har skett helt i enlighet med konstitutionella och internationella förpliktelser, sade Jose Andres Tello Alfaro till FN:s råd för mänskliga rättigheter på onsdagen, rapporterar BBC.

Förste presidenten från andinska regionen

Det var den 7 december förra året som landets tidigare president Pedro Castillo avsattes och greps efter anklagelser om kuppförsök då han försökte upplösa landets parlament.

I samband med det svors hans vice-president Dina Boluarte in som landets president, och sedan dess har protester skakat landet.

Många protester har varit koncentrerade till landets södra delar och den politiska krisen har tydliggjort skillnaderna mellan människor i huvudstadsregionen och på landsbygden.

Den tidigare skolläraren Pedro Castillo var landets första president med en bakgrund på landsbygden i den andinska regionen.

* * *
LÄS MER
Peru uppmanas utreda demonstranters död
Perus president ska utredas för folkmord 
Peru – ett maktövertagande via parlamentarisk statskupp

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto