Det har i dag gått 25 år sedan 11-septemberattackerna i New York 2001. Nästan 3 000 dödades, och USA:s svar i form av kriget mot terrorismen, och de oräkneliga som dödats i det, kom att forma världen och gör det än i dag
I åratal har anhöriga till de som dödades i 11 septemberattackerna drivit en stämningsansökan mot Saudiarabien och den processen börjar närma sig rättegång. Samtidigt försöker de anhöriga förmå Trumpadministrationen att offentliggöra mer hemligstämplat material om attackerna.
En saudisk man, Omar al-Bayoumi, står i centrum för anklagelserna. Han har i 25 år nekat till samröre med två av de 19 flygkaparna som genomförde attackerna den 11 september 2001, liksom att han skulle ha arbetat som saudisk underrättelseagent när han bodde i USA. Även Saudiarabien har hela tiden nekat till att ha haft någon roll i att underlätta attackerna och har till rätten betonat att landet fortsätter att vara ”en allierad till USA, en svuren fiende till al-Qaida.”, rapporterar ABC News.
Omar al-Bayoumi skrev bland annat under ett hyresavtal för och hjälpte två av flygkaparna att skaffa bankkonto i San Diego. al-Bayoumi hade flyttat med sin familj till ett lägenhetskomplex i staden i september 1999. Några månader senare presenterade han två presumtiva hyresgäster för Holly Ratchford som förvaltade fastigheterna. De två männen var Nawaf al-Hazmi och Khalid al-Mihdhar, båda saudier, som deltog i kapningen av det flygplan som störtade in i Pentagon, USA:s försvarsdepartement. Underlaget till stämningsansökan kan komma att förändra synen på både attackerna och USA:s svar, menar experter.
Ingen händelse förblir för alltid bunden till sin ursprungliga betydelse. 11 september blev startpunkten för en rad politiska beslut som förändrade det amerikanska samhället och i sin tur också förändrade minnet av själva dagen.
Attackerna ledde till kriget i Afghanistan, som pågick i 20 år efter invasionens inledande framgångar med att slå sönder al-Qaida och avsätta talibanregeringen.
Därefter kom invasionen av Irak, trots att Saddam Husseins regim inte hade någon roll i 11 september-attackerna.
Efterdyningarna av attentaten bidrog också till att skapa ett klimat som gjorde det möjligt att kraftigt utöka statlig övervakning, stärka presidentens makt och minska utrymmet för avvikande åsikter. Amerikanska muslimer utsattes för ökad misstänksamhet och fientlighet.
Dessa konsekvenser konkurrerar nu med den ursprungliga upplevelsen av 11 september om en plats i dess betydelse. Det skriver Stephanie A (Sam) Martin, vid Boise State University i veckans nummer.
Den palestinska människorättsorganisationen The Palestinian Centre for Human Rights (PCHR) har fördömt uttalanden från Israels försvarsminister Israel Katz och premiärminister Benjamin Netanyahu.
Katz lyfte förra veckan en plan på ”frivillig” emigration av palestinier från Gaza – etnisk rensning, enligt PCHR. Och Netanyahu sade nyligen att Israel inte kommer att lämna tillbaka kontrollen över någon mark i Gaza. I dagsläget kontrollerar den israeliska armén 60 procent av Gazaremsan, samtidigt som Israel enligt internationell rätt har ockuperat hela området sedan 1967.
”Dessa uttalanden tillsammans – av två av Israels högsta ledare, politiskt och militärt – avslöjar två sammankopplade dimensioner av samma politik: ena uppmanar till fördrivning av den återstående palestinska befolkningen medan den andra signalerar de facto-annekteringen av palestinsk mark”, skriver organisationen i ett uttalande och uppmanar det internationella samfundet att agera.
DESSUTOM: Vladan Lausevic om att hbtq-personer deltar i Ukrainas försvar samtidigt som de fortfarande saknar samma juridiska och sociala rättigheter som heterosexuella soldater, och Valdemar Möller om att det bästa vore att Liberalerna fick tid att rannsaka sin politik, utanför riksdagen.
Detta och mycket mer i veckans nummer av Tidningen Global!
Vill du visa att vi är viktiga för mediemångfalden?
Teckna en prenumeration – endast 59 öre/nyhet (250 kr/6 mån) eller stötta oss via Det Globala presstödet.
