sedan de första uppgifterna sipprade fram om att det pågick en blodig massaker mot civila israeler. Omfattningen av terrorstämplade Hamas attack växte fram gradvis. Uppgifter om 250 döda kroppar på en musikfestival. Barn och gamla som dödats eller förts bort.  Sammanlagt uppges 1 400 israeler ha dödats. Omkring 223 är tagna som gisslan.

Det har också snart gått tre veckor sedan Israel inledde sina intensiva flygattacker mot Gazaremsan där drygt två miljoner palestinier bor. Att sådana attacker mot det tätbefolkade området slutar i enorma dödstal har vi sett tidigare. Men ingen har kunnat vara beredd på det oerhörda dödande som israeliska attacker nu har orsakat. Omkring 7 000 palestinier rapporteras ha dödats. Ofattbara 3 000 barn har dödats.

Det har i år gått 16 år sedan Hamas 2007 tog makten över Gaza efter väpnade strider med Fatah. Det har också gått 16 år sedan Israel inledde sin blockad av Gaza, som ett svar på Hamas maktövertagande. Sedan dess har blockaden bestått.

Redan då, 2007 var Gaza fattigt, med delvis tomma hyllor i butikerna och beroendet av FN-hjälp var stort. Under en reportageresa i Gaza hösten 2007 var det barnen som drabbade mest. Många gick utan skor. Jämfört med barnen på Västbanken var de så små till växten. Mina egna brorsbarn tedde sig som jättar i jämförelse.

De hus i flyktinglägret Jabaliya i norra Gaza som öppnade sina dörrar för mig var mestadels tomma. I ett rum var den enda möbeln en garderob. I ett kök öppnade en flicka kylskåpet för att visa hur tomt det gapade. Det var hennes hem samma år som blockaden inleddes. Hur tomt var ett hem i Jabaliya i början av oktober, innan Israels senaste bombningar? I dagsläget är mycket av Jabaliya jämnat med marken. Hur många barn från hösten 2007 har fått växa upp? Under vilka förutsättningar? Och vad händer med dagens barn? De som överlever, kanske som familjens enda överlevande. Vad händer med de israeliska barn vars familjer dödats i massakern den 7 oktober? Vad händer med de barn som tagits som gisslan av Hamas. Hur ska de gå vidare om de överlever?

I dagens nummer kan du läsa att Amnesty International redan har dokumenterat krigsbrott begångna av alla parter – såväl Hamas som Israel, att Human Rights Watch kritiserar den dubbelmoral som de menar speglas i att få europeiska länder nu har uppmanat Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att utreda misstänkta krigsbrott till skillnad från då Ryssland gick till storskalig attack mot Ukraina i februari 2022. Amnesty International kräver ett omedelbart eldupphör och att grundorsakerna till konflikten adresseras.

Du kan också läsa om hur kampen mot kvinnlig könsstympning i Gambia utmanas, när flera parlamentariker ifrågasätter förbudet från 2015 och vill avkriminalisera könsstympning på nytt.

Dagens tidning bjuder också på en glad nyhet: Den afghanska förkämpen för barns rätt till skolgång, Matiullah Wesa som greps i mars i år av talibanerna, har nu har släppts fri.

Dessutom: Stefan Strömberg om hur mycket mer pengar som investeras i krigsindustrin än som satsas på att rädda oss från klimatkrisen i dagens ledare.

Detta och mycket mer i dagens Tidningen Global!

Välkommen!

Bella Frank, vikarierande redaktör

förberedde Förenade Arabemiratens COP28-team möten med över 27 utländska regeringar för att diskutera olje- och gasaffärer. Diskussioner om samarbete finns med bland annat Kina som säger att Adnoc, Förenade Arabemiratens statliga oljebolag, är ”villigt att gemensamt utvärdera internationella LNG-möjligheter [flytande naturgas]” i Moçambique, Kanada och Australien. Vd för Adnoc är Sultan Al Jaber, samma person som dessutom leder hela COP28. Professor Michael Jacobs, expert på FN:s klimatpolitik vid Sheffield University, beskriver situationen som ”hänförande hycklande” och betonar dess allvarliga konsekvenser för de globala ansträngningarna att minska utsläppen och hantera klimatkrisen.
Läs Förenade Arabemiraten använder COP28 för oljeaffärer

Krossade värmerekord, ökade utsläpp av växthusgaser och minskande isar i Antarktis. Det är kontentan när FN:s meteorologiska organisation WMO släpper en ny rapport lagom till klimatförhandlingarna i Dubai. Rapporten från WMO bekräftar farhågorna om att 2023 kommer att bli det varmaste året sedan mätningarna inleddes. Mätdata fram till den sista oktober visar att medeltemperaturen globalt ligger 1,4 grader över förindustriell tid.
Läs Rekordvarmt 2023 – och det blir värre

Över 2 miljoner människor har blivit tvungna att lämna sina hem på Afrikas horn till följd av kraftiga skyfall och översvämningar. Enligt en rapport från AFP, sammanställd från regerings- och FN-siffror, har det kraftiga regnet kopplat till väderfenomenet El Niño drabbat regionen hårt. Denna tragedi inträffar när området kämpar för att återhämta sig från den värsta torkan på 40 år, som tidigare ledde till svår hungersnöd för miljoner människor.
Läs Två miljoner människor på flykt på Afrikas horn

Om detta och som vanligt mycket mer i dagens Tidningen Global.

Välkommen!
Jan-Åke Eriksson
chefredaktör

Missa inte Det Globala presstödet. Ett presstöd som inte bygger på ett otryggt stöd från den stat och regering vi granskar, utan från alla som tycker det är viktigt med en nyhetstidning som bevakar de globala frågorna. DS.

på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma mäns våld riktat mot kvinnor. Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned. USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”
Läs Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

En nyligen publicerad rapport från Oxfam visar på ojämlikhetens pris för klimatkrisen. Den rikaste procenten av världens människor släppte ut lika mycket koldioxid som de fattigaste fem miljarderna som utgör 66 procent av världens befolkning. Deras utsläpp, från livsstil till investeringar, kommer överskrida de säkra gränserna för global uppvärmning med över 22 gånger år 2030, och kan leda till 1,3 miljoner dödsfall, enbart till följd av kraftigare värmeböljor. Att visa på denna ojämlikhet kan vara nyckeln till att mildra klimatkrisen och främja ett gott liv för alla. Och klimaträttvisa kommer att stå högt på agendan när klimattoppmöte COP28 startar i Förenade Arabemiraten den 30 november.
Läs En procent av världens rika står för mer koldioxidutsläpp än de fattigaste 66 procenten

På ledarplats skriver Lennart Fernström att ”för mer än 400 miljarder skulle vi kunna genomföra enorma energisparåtgärder och bygga en massa förnybara kraftverk. Kraftverk som går att få upp snabbt och som har en helt annan driftsäkerhet än de evigt stillastående kärnkraftverken. Regeringen har inte förstått att klimatkrisen är här och nu, 1,5 grader är redan kört och vi rusar mot en ökning på en bra bit över 2 grader”.
Läs En populistisk nedmontering av miljöpolitiken

Om detta och som vanligt mycket mer i dagens Tidningen Global.

Välkommen!
Jan-Åke Eriksson
chefredaktör

Missa inte Det Globala presstödet. Ett presstöd som inte bygger på ett otryggt stöd från den stat och regering vi granskar, utan från alla som tycker det är viktigt med en nyhetstidning som bevakar de globala frågorna. DS.