TYSKLAND/AFRIKANSKA UNIONEN | Olaf Scholz lutar sin argumentation mot AU:s sätt att medla i den pågående krisen i den väpnade konfliktens Sudan och kommenterar unionens eventuella medlemskap i G20 i samband med en Afrikaturné, bland annat till Etiopien:

– Vi vill ge vårt bidrag till främjandet av fred och säkerhet och därför har vi tagit itu med de olika svåra säkerhetsfrågorna i olika regioner i Afrika. Särskilt och först och främst, naturligtvis, med hänsyn till den nyligen utbrutna konflikten i Sudan, sade förbundskanslern och underströk AU:s ”centrala roll”, rapporterar Africa News.

Utöver Olaf Scholz går även Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s dito Joe Biden i god för AU:s inträde i G20.

30 procent av världens ”kritiska mineraler”

Varma välkomstinviter aviserade i en tid då den afrikanska kontinenten blivit mer eller mindre öppet slagfält mellan Ryssland, Kina och Natomedlemmar ifråga om inflytande och säkerställande av åtkomst till sällsynta metaller och råvaror som planetens ”gröna omställningsindustri” står och faller med – och varav 30 procent återfinns längs den afrikanska kontinenten.

Afrika styckades upp av europeiska kolonialherrar under den så kallade Berlinkonferensen mellan 1884 och 1885 och det finns fog att påstå att jakten på ”kritiska mineraler” har ersatt det sena 1800-talets jakt på elfenben, gummi och timmer. Skillnaden är att Kina, Ryssland, USA och EU-ländernas upptrappade revirkrig längs den afrikanska kontinenten nu lindas in i en modern variant av ”hjälp till självhjälp”:

– Energiomställningen är en möjlighet för Afrika att ställa om, sade Amos Hochstein, energisäkerhetsexpert för USA:s regering, till The Economist i februari i år.

”Ber inte om ursäkt för Kina-lån – med rätta”

Så sent som i slutet av mars i år reste USA:s vicepresident Kamala Harris i vad som beskrivs som fotspåren av Kinas dragna inflytandeled: Zambia och Tanzania. Det är två länder där Kina etablerat sig tack vare infrastruktursatsningar och generösa lån – men inte utan skandalartade omständigheter, däribland Kenya.

Det är likväl inte konstigt att Kina välkomnas av afrikanska länder, menar Nigerias vicepresident Yemi Osinbajo – och läxar i ett uttalande, publicerat på Twitter i samband med kollegan Harris Afrikaturné upp västvärlden om historiska avtal ingångna med brutala diktaturer som knappast varit till gagn för lokalbefolkningar.

Lån som afrikanska länder icke desto mindre förblir knutna till – och det till högre ränta än de kinesiska ifråga om kronor och ören.

”De flesta afrikanska länder ursäktar sig inte för sina nära band till Kina – och det med rätta: Kina visar sig där och när väst antingen inte kan eller är motvilliga att göra det”, skrev Osinbajo.

LÄS MER:
Kina kommer hem till världen
Kenya offentliggör kritiserat låneavtal med Kina
Legosoldaternas gyllene tider

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.