Nyheter

Hungersnöd i Afghanistan medan hjälparbete stoppas

Den största globala hungerkrisen i modern tid rasar för närvarande och Afghanistan är det hårdast drabbade landet larmar Rädda Barnen.

Den största globala hungerkrisen i modern tid rasar för närvarande och Afghanistan är det hårdast drabbade landet. Krisen går mest ut över barnen som till och med blir sålda av desperata föräldrar, rapporterar Rädda Barnen.

AFGHANISTAN | I Afghanistan har antalet människor som lider av extrem hunger ökat med drygt fyra miljoner på bara tre år och uppgår i dag till uppskattningsvis 6,6 miljoner.

− Barnen är så hungriga att de inte kommer ihåg vad de har lärt sig i skolan. På grund av undernäringen är de också mer mottagliga för livshotande sjukdomar som kolera, säger Nora Hassanien, chef för Rädda Barnen i Afghanistan på Rädda barnens hemsida.

− Vi ser också en oroande ökning av barnäktenskap och barnarbete, fortsätter hon.

Hjälparbete har pausats efter förbud

Rädda Barnen har dessutom, liksom bland annat FN, World Vision International, Care International och norska Flyktinghjelpen (NRC) pausat sitt hjälparbete i Afghanistan efter att talibanerna den 24 december förbjöd kvinnor att arbeta i icke-statliga organisationer. Detta kort tid efter att kvinnor förbjudits studera på universitet.

Enligt Svenska Afghanistankommittén (SAK) kan förbudet skada miljoner afghaner som behöver sjukvård, utbildning, humanitär hjälp och försörjningsstöd. Dessutom kommer tusentals familjer som i dag är beroende av en kvinna som ensam familjeförsörjare att förlora den enda inkomst de har att leva på.

SAK uppmanar landets styre att betänka de katastrofala konsekvenser beslutet får.

Enligt vissa källor är talibanerna splittrade i frågan. USA:s tidigare särskilda sändebud i Afghanistan, Zalmay Khalilzad, säger till France24 att de flesta av dem, även inom ledningen, är emot beslutet.

För som Nora Hassanien från Rädda Barnen säger är det ”omöjligt att svara på Afghanistans ökade behov utan kvinnornas insats”.

Dramatisk ökning sedan pandemin

Afghanistan är bara ett av en lång rad länder där hungern ökat extremt de senaste åren.

Världslivsmedelsprogrammet (WPF) uppskattar att antalet människor som står inför eller riskerar att drabbas av akut osäker livsmedelsförsörjning har ökat till 345 miljoner i 82 länder från 135 miljoner i 53 länder före coronapandemin.

Förutom pandemin förklaras krisen av konflikter, klimatförändringar och högre levnadskostnader som följd av kriget i Ukraina.

Global passivitet bidrar till barns död

Rädda Barnen uppskattar att antalet människor som lider av svår hunger har ökat med nästan 57 procent sedan 2019 i de åtta värst drabbade länderna. Förutom Afghanistan handlar det om Jemen, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Haiti, Somalia, Sydsudan och Sudan.

− Humanitära organisationer som ger bistånd i dessa länder har slagit larm i flera månader, men det internationella samfundet har ännu inte agerat. Den globala passiviteten har redan lett till att otaliga barn och deras familjer har dött, säger Alexandra Saieh, chef för humanitär politik och påverkansarbete hos Rädda Barnen.

− Vi måste investera i tidiga åtgärder för att se till att andra länder inte drabbas av sådana katastrofala nivåer av hunger, säger hon på organisationens hemsida.

* * *
LÄS MER
Nya förbud för kvinnor i Afghanistan
Talibanerna återinför offentliga spöstraff
Talibanerna kräver att kvinnor täcker ansiktet

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.